Fredag var sista datum för remissvar på det förslag till riskskatt som regeringen, C och L har lagt fram. SKR och Kommuninvest, som gör ett gemensamt svar, har fått anstånd till 20 november. En sak som sticker ut bland remissvaren är att både Finansinspektionen och Riksgälden, två nyckelaktörer för den finansiella stabiliteten, menar att riskskatten riskerar att höja risknivån i finanssystemet. Ulf Bengtsson, föreningsstyrelsens sekreterare på Kommuninvest, ger sin bild av hur läget nu ser ut.
Är det inte anmärkningsvärt med så tung kritik?
– Jo, det får man nog säga. Detta är ovanligt. Myndigheter brukar som regel bara vara så skarpa när de ser helt fundamentala problem. Finansinspektionen avstyrker, efter att ha pekat på en rad svagheter och brister, förslaget i sin helhet. Riksgälden drar ingen övergripande slutsats, men betonar bl a att utformningen av skatten ”har vissa negativa implikationer ur ett stabilitetsperspektiv”.
Det blir onekligen besvärande för regeringen, C och L att både Finansinspektionen och Riksgälden kopplar riskskatten till ett antal risk- och stabilitetsrelaterade problem. Det är tydligt att konceptet kring riskskatten inte är så noga genomarbetat som det borde vara.
Hur väl överensstämmer detta med Kommuninvests analys?
– Mycket väl. För den som går på djupet i de grundläggande risk- och stabilitetsfrågorna är detta en logisk slutsats.
Vi har konstaterat att riskskatten skulle driva fram en förflyttning av betydande upplåningsvolymer från samverkansverktyget Kommuninvest till särskilt de större kommunerna och regionerna. Detta skulle avsevärt öka riskerna i finanssystemet. Både under finanskrisen 2008 och den covid-19-relaterade marknadsturbulensen i våras var det den kommunala samverkan genom Kommuninvest som säkerställde att kommunsektorn kontinuerligt kunde låna pengar. Utan Kommuninvest skulle de flesta, om inte alla, kommuner och regioner ha stått utan finansieringsmöjligheter under många dagar och kanske veckor.
Riksgälden berör kommunsektorn och pekar i princip på samma problematik. Man noterar bl a att skatten kan ”medföra minskade investeringar och att det riskdämpande samarbetet inom kommunsektorn minskar med följd att den kommunala verksamheten fördyras”.
Finansinspektionen lyfter det problematiska i att icke-finansiella aktörer i större utsträckning skulle finansiera sig direkt på kreditmarknaden. När det uppstår störningar kan sådana aktörer snabbt få refinansieringsproblem – vilket i sin tur kan förstärka den ursprungliga störningen. Det är inte bra för stabiliteten. I förlängningen skulle robusta finansiella aktörer, som Kommuninvest, tvingas rycka in. Finansinspektionen är även bekymrad för att vissa banker och kreditinstitut skulle kunna flytta verksamhet och/eller övergå till en mindre rättvisande redovisning, till nackdel för stabilitet och tillsyn.
Hur ser du på vägen framåt?
– Tillsammans med SKR återkommer vi alltså med vårt remissvar. Det kommer att vara starkt kritiskt.
För Kommuninvests del har vi alltså, som tidigare påpekats, inga särskilda synpunkter på att regeringen, med C och L, vill utöka beskattningen av finanssektorn. Men vi invänder bestämt mot att man samtidigt slår ett stenhårt slag mot kommunsektorn. Riskskatten skulle lägga stora extrakostnader på kommunsektorn och skulle göra det svårare för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar – i exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus. Till detta ska dessutom läggas den förhöjda risknivån i finanssystemet. Detta är helt fel väg att gå. Därför anser vi att det måste skapas ett undantag från riskskatten för offentliga utvecklingskreditinstitut – och därmed för det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest.
