Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

”Låt inte bankskatten drabba välfärden – lösningar finns!”

Göran Färm (S) och Linda Frohm (M), ordförande resp vice ordförande för Kommuninvest Ekonomisk förening, uppmanar regeringen att snabbt tänka om vad gäller det uppdaterade förslag om en s k riskskatt som nyligen presenterades. Förslaget är ute på remiss med deadline 18 juni.

För det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest skulle kostnaderna långt mer än fördubblas. Detta bolag, som ägs och garanteras av 292 kommuner och regioner, verkar för att utan vinstsyfte säkra billiga och stabila lån till välfärden. Den årliga driftskostnaden ligger på ca 260 miljoner kr. Skatten skulle uppgå till ca 280 miljoner kr för 2022 och ca 330 miljoner kr från 2023 och framåt.

Eftersom samverkan genom Kommuninvest sker utan vinstsyfte skulle den extra beskattningen direkt leda till högre låneräntor för kommuner och regioner. Det skulle i sin tur ge en markant fördyring av investeringarna i välfärden: i förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler, sjukhus etc. Hårdast skulle de små och medelstora kommunerna drabbas.

Vid en närgranskning av regeringens underlag visar det sig att regeringen indirekt argumenterar för att Kommuninvest inte borde betala skatten. Det huvudskäl som anges till införandet av skatten är att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. Enligt Riksgälden, regeringens egen expertmyndighet, är Kommuninvest inte ett sådant institut. Kommuninvest hör i stället till den kategori utpräglade lågriskinstitut som inte ses som systemkritiska och som i stället omfattas av det som kallas förenklade skyldigheter.

– Vi vänder oss skarpt emot ett skatteupplägg som helt omotiverat, i ett slags ”collateral damage”, skulle slå mot välfärden. Att Kommuninvest skulle omfattas av skatten vore, enligt regeringens egen logik, både irrationellt och orimligt. Därför behöver det omgående skapas en undantagslösning, säger Linda Frohm.

För att visa att ett undantag är fullt möjligt har Kommuninvest tagit fram en PM som bl a innehåller tre konkreta förslag på hur detta kan göras. Alla vore fullt möjliga att, med lite ytterligare arbete, genomföra även med den snäva tidtabell som nu gäller. Ett handlar om att undanta Kommuninvest via en mindre justering av skattens tillämpningsområde. De övriga två handlar om att göra antingen ett fullt eller ett partiellt undantag på basis av principerna för och tillämpningen av resolutionsregelverket.

– Vårt budskap är enkelt. Det går att med små ändringar i det lagda förslaget undvika eller ordentligt begränsa de påtagligt negativa effekter på välfärden som en helt omotiverad beskattning av kommunal samverkan genom Kommuninvest skulle föra med sig. De tekniska lösningarna finns där. Vad som nu krävs är faktiskt bara lite god vilja, säger Göran Färm.

PM om riskskatten

 

 

För mer information

Tomas Werngren
VD
tel: 070-645 06 69
e-mail: tomas.werngren@kommuninvest.se

David Ljung
Kommunikationschef
tel: 073-068 45 45
e-mail: david.ljung@kommuninvest.se