Sedan regeringen 24 maj presentade ett nytt förslag om en s k riskskatt, för banker och andra kreditinstitut, har Kommuninvests arbete med frågan intensifierats. Tomas Werngren, vd på Kommuninvest, gör en uppdatering om var saker och ting står i nuläget.
Vad är problemet?
– Huvudproblemet är att regeringen, genom att fullt ut beskatta det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest, avser låta skatten slå direkt även mot välfärdens investeringar.
Vår driftskostnad ligger på ca 260 miljoner kr per år. Skatten skulle bli ca 280 miljoner kr för 2022 och ca 330 miljoner kr från 2023 och framåt. Det vore en drastisk kostnadsökning på uppåt 130 procent.
Eftersom vår verksamhet drivs utan vinstsyfte skulle detta leda till betydande räntehöjningar för kommuner och regioner. Det skulle i sin tur ge en fördyring av de för närvarande mycket omfattande investeringarna i välfärden: förskolor, skolor, äldreboenden, sjukhus etc.
I en reaktion på detta skulle ett antal större kommuner och regioner antagligen se sig nödgade att flytta upplåningsvolymer från oss till i första hand egna marknadsprogram. Detta skulle försvaga våra storskalighetsfördelar och därigenom ge ytterligare höjningar av räntorna. Hårdast skulle skatten drabba de små och medelstora kommunerna. De har, i regel, varken några egna marknadsprogram eller någon chans att låna till rimliga villkor hos affärsbankerna.
Vad är en rimlig lösning?
– Det enda rimliga är att skapa ett undantag för Kommuninvest. Ett sådant är lätt att motivera – med hänsyn både till välfärden och själva syftet med riskskatten.
Regeringens syfte är att öka beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Enligt Riksgälden är vi inte ett sådant institut. Vi hör tvärtom till en kategori utpräglade lågriskinstitut som inte bedöms föra med sig sådana risker.
Detta handlar även om förtroende. Om regeringen litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen hänvisar till som motiv för skatten.
Finns det en dialog med regeringen?
– Ja, det finns en viss dialog. Från vår sida har vi presenterat såväl en fördjupad analys av förutsättningarna som konkreta och snabbt genomförbara förslag till undantagslösningar.
Regeringen har, enligt uppgift, pratat underhand med EU-kommissionen om en eller ett par undantagslösningar. Där ska det inte ha varit så konstruktivt. Men efter det återstår alltjämt andra alternativ som definitivt kan fungera. Det är sådana alternativ som vi pekat på.
Det senaste besked som vi fick från regeringen var att det möjligen, även om det inte finns några garantier, skulle gå att skapa ett undantag. I så fall skulle det krävas ett omtag som tar mer tid. Någon sådan tid, anser regeringen, finns inte.
För vår del ser vi alltså att snabba lösningar är realistiska. Men om regeringen ändå framhärdar i att det behövs lite mer tid så måste det vara en självklarhet att man tar sig den tiden.
I mina ögon vore det mycket anmärkningsvärt om regeringen valde att med liggande förslag slå mot välfärden trots att man vet att det med lite ytterligare utredningsarbete kanske skulle gå att undvika. I så fall har man landat helt fel i prioriteringarna.
