Efter en sommar där klimatfrågorna i högsta grad varit i fokus är det nu dags att sätta fart på höstens hållbarhetsarbete. Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest, ger sin bild av nuläget och av vad som behöver göras framöver.
Vad drar du för slutsatser av den färska rapporten från FN:s klimatpanel?
– Det är uppenbart att takten i den gröna omställningen behöver skruvas upp betydligt. Det görs många bra saker, men avtrycken på utsläppsnivåer och global temperaturuppvärmning är än så länge för små, och enligt många bedömare otillräckliga.
På områden som transporter och byggnader finns det stor förbättringspotential. Investeringar i byggnader och fastigheter utgör en stor del av kommunsektorns investeringar och här lägger vi stor kraft på att främja omställningen. Kommuninvest driver tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta satsningen ”Klimatkrav till rimlig kostnad”. Den handlade i ett första steg om att ställa tuffare klimatkrav vid nyproduktion och är i nuläget inriktad på renovering och ombyggnation. Eftersom bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten, är det ett område där framsteg kan få ordentliga klimateffekter.
Vad spelar kommuner och regioner för roll i klimatfrågorna?
– De spelar en stor och viktig roll. De driver omfattande verksamheter och har mycket att säga till om i den praktiska policyutvecklingen. Min bild är att kommunsektorn tenderar att vara en underskattad kraft i klimatdebatten. Till saken hör att många kommuner och regioner ligger långt framme i ett mycket avancerat hållbarhetsarbete.
Ett av många goda exempel är bygget av Kronoparkens förskola i Mariestad, som beviljades ett Grönt lån av Kommuninvests Miljökommitté i juni. Med hjälp av stora solpaneler, vätgasbaserad energilagring och bergvärmepumpar ska byggnaden i princip vara självgenererande på el och värme året runt. Detta är ett av de mest innovativa byggnadsprojekten, alla kategorier, i hela landet.
Att kommunsektorn är en ledande grön kraft bevisas även av att Kommuninvest vann Miljömålspriset 2021 för det gröna finansieringsprogrammet. Detta var framför allt ett positivt och viktigt erkännande av den betydelse som kommuner och regioner har i sammanhanget.
Hur ser du på den fortsatta utvecklingen av den gröna finansieringen?
– Mycket spännande, med en snabb utveckling när det gäller såväl volymer och produkter som standarder och regulatoriska krav. Vi har en tydlig trend där allt fler investerare ställer skarpa hållbarhetskrav, vilket lär göra att det framöver både blir svårare och dyrare att finansiera icke-hållbara investeringar. För tio år sedan var det nog inte många som såg framför sig att finansmarknaden skulle kunna bli en starkt drivande kraft i den gröna/hållbara omställningen. Men nu är det detta som faktiskt är på väg att hända.
Ser man till Kommuninvests gröna finansiering så växer den nästan för var dag. I slutet av juni hade vi beviljat Gröna lån för totalt ca 78 miljarder kr till över 470 investeringsprojekt i fler än 170 kommuner och regioner. Våra gröna obligationer, som alltså används för att finansiera denna utlåning, är uppe i en utestående volym på ca 52 miljarder kr. Denna positiva trend tror jag kommer att hålla i sig och kanske t o m kan förstärkas, där den nya EU-taxonomin kan vara bidragande.
Vad kommer den nya EU-taxonomin att få för inverkan framöver?
– I grunden är det positivt att taxonomin kommer på plats, även om den är långt ifrån perfekt. Genom det nya systemet skapas ett gemensamt språk för hur olika typer av investeringar ska bedömas i ett klimat- och miljöperspektiv, samt ett system för ökad transparens och rapportering. Det är ett värdefullt steg i rätt riktning, som innehåller både frivilliga och obligatoriska inslag. Mycket pekar på att taxonomin kommer att få ett relativt stort genomslag i ett flertal sektorer, där t ex större kommunala bolag kan komma att omfattas av obligatoriska rapporteringskrav.
På Kommuninvest jobbar vi sedan ett par månader tillbaka med en systematisk genomgång av taxonomin. Eftersom reglerna är omfattande och detaljerade behöver detta göras noggrant. För att kunna navigera rätt är det även nödvändigt med ordentlig dialog och samverkan med berörda aktörer, inklusive kommuner och regioner.
Inriktningen är att vår gröna finansiering, med hänsyn till vad som är möjligt och rimligt, ska anpassas till det nya regelverket. Det blir viktigt att utnyttja detta verktyg till att driva hållbarhetsarbetet framåt. Men det blir också viktigt att säkerställa att en anpassning inte blir kontraproduktiv, så att den inte motverkar själva syftet med det gröna finansieringsprogrammet. Vi behöver skapa en balans.
Vi kommer att få anledning att återkommer till denna frågeställning vid flera tillfällen under hösten.
