Frågan om huruvida Kommuninvest använder sig av tak i sin utlåning dyker då och då upp i debatter och diskussioner. Så även under de senaste veckorna. Maria Viimne, vice vd, klargör att det inte förekommer några tak i kreditgivningen.
Sätter Kommuninvest tak för hur stora lånevolymer eller skulder som enskilda kommuner eller regioner får ha för att kunna ta nya lån? Det är en frågeställning som med jämna mellanrum aktualiseras. Det kan exempelvis handla om interna diskussioner kring investeringar och lån inom kommunkoncerner eller om debatter kring frågan om att äga eller hyra verksamhetslokaler.
Vad är det som gäller?
– Svaret är enkelt. Vi jobbar inte med några tak. Att så skulle vara fallet är ett beklagligt missförstånd.
Vår kreditgivning utgår ifrån utlåningsramar. De är begränsningar för hur mycket vi kan låna ut till den aktuella kommun-/regionkoncernen innan en fördjupad analys behöver utföras. Ramarna ska inte ses som långsiktigt fastlåsta tak, utan ingår i en kontinuerlig och aktiv analysprocess. Ramarna fastställs på koncernnivå, alltså inklusive de kommunala/regionala företagen, och i nettokoncernskuld per invånare.
Ramarna etableras på två nivåer. I grunden har vi en utlåningsram. Den fastställs årligen, för varje kommun och region, på basis av en analys av hur medlemmen i fråga skulle klara en ökad skuldsättning. De flesta medlemmar landar på en generell nivå. Men det görs också anpassningar beroende på styrkan i den enskilda medlemmens ekonomi.
För kommuner och regioner vars lånebehov är större än vad som ryms inom utlåningsramen kan vi etablera en förhöjd utlåningsram. En sådan fastställs utifrån en fördjupad analys av hur väl kommunen/regionen kan bära en högre skuldsättning. Analysen utgår från koncernstrukturen och täcker tre områden i bedömningen av finansiell styrka: bärkraft, tillgångar och resultat/lönsamhet, säger Maria.
Är det möjligt att höja utlåningsramen mer än en gång?
– Ja, det kan vara möjligt. Om frågan uppstår gör vi ännu en fördjupad analys för att skapa en tydlig bild av de förutsättningar som då gäller, säger Maria.
Hur mycket mer kan kommuner och regioner generellt sett låna?
– En övervägande majoritet av kommunerna/regionerna har ett stort utrymme kvar att utnyttja inom sin ram – antingen den grundläggande eller den förhöjda ramen. Detta reflekterar den finansiella styrkan hos kommunsektorn som helhet. För de kommuner/regioner där utrymmet är mer begränsat pågår i de flesta fall en dialog om framtida finansieringsbehov och om en eventuell höjning av aktuell ram.
Varje kommun och region bör ha en tydlig uppfattning om sin egen skuldsättning. Vilka skuldnivåer krävs för att säkra nödvändiga välfärdsinvesteringar och vilka finansiella mål för koncernens balansräkning behövs för att säkerställa en stark och bärkraftig finansiell ställning? I denna analys behöver det finnas en tydlig långsiktighet.
Så länge som en kommun eller region har en bra långsiktig kontroll och en grundläggande finansiell styrka – särskilt i form av goda resultat – ser vi inte hög skuldsättning som ett problem i sig. Vår inriktning är alltid, i det perspektivet, att försöka bistå kommuner och regioner med de lånevolymer som behövs för att säkra och utveckla välfärden.
I enstaka fall, där den finansiella styrkan är påtagligt tunn, skulle vi kunna säga nej. Men i de allra flesta fall bör vi kunna hitta en positiv lösning, avslutar Maria.
