Kommuninvests forskningsberedning arbetar bland annat med att finansiera angelägna forskningsprojekt som på olika sätt fokuserar på kommunsektorns utmaningar.
Som en del i detta publiceras idag en ny rapport: ”Stopp för skattekurvan”. Rapporten är författad av Tore Melin, sociolog, som har en bakgrund på Finansdepartementet och Riksbanken och som har varit huvudsekreterare och expert i flera offenliga utredningar med koppling till kommunal ekonomi.
Skillnaderna i kommunal skattesats är stora över landet. Ett tydligt mönster är att kommuner med ogynsamma strukturella förutsättningar, utifrån bland annat demografi och geografi, tenderar att ha de högsta skattesatserna. Kommuner med gynnsamma förutsättningar har tvärtom ofta de lägsta skattesatserna. Detta situation, som till stor del återspeglar en brist på likvärdighet i de ekonomiska villkoren, är inte önskvärd.
Huvudfrågeställningen i rapporten är därför vad som kan och bör göras för att strukturellt missgynnade kommuner – vilka ofta är små och glesbefolkade samt har en åldrande befolkning – inte ska behöva höja redan höga kommunalskatter utan i stället ges möjlighet att sänka dem.
På basis av en analys som i hög grad fokuserar på dynamiken i det kommunala utjämningssystemet landar Melin i en kombination av två relaterade förslag.
Det första är ett så kallat ”småkommunstillägg”, där ett statsbidrag på 12 miljoner kronor per kommun fördelas till de 72 kommuner som har färre än 10 000 invånare. Denna modell lanserades först i en Kommuninvest-rapport från maj 2020. Med förslaget skulle de aktuella kommunerna för 2022 kunna sänka kommunalskatten med i genomsnitt ca 1 krona.
Det andra förslaget är en uppräkning av garantinivån i inkomstutjämningen för 176 kommuner med strukturellt ogynnsamma förhållanden, huvudsakligen landsbygdskommuner och pendlingskommuner till mindre städer. För den kommun där detta skulle får störst genomslag skulle garantinivån öka från 115 till 121 procent. De aktuella kommunerna skulle med detta förslag kunna sänka sin kommunalskatt med i genomsnitt drygt 50 öre.
Om båda förslagen kombinerades, vilket vore full möjligt, skulle statens ansvar för kommunernas finansiering öka med ca 2,7 miljarder kronor. Den samlade effekten skulle bli ökad ekonomisk likvärdighet samt en möjlighet att substantiellt sänka skattesatserna i merparten av de kommuner där de är som högst.
Rapporten: ”Stopp för skattekurvan”
Tidigare rapporter och mer information om forskningsberedningen finns på kommuninvest.se
För ytterligare information
Erik Törnblom
Tillförordnad forsknings- och utbildningschef
Tel: 010-470 87 41
E-mail: erik.tornblom@kommuninvest.se
