Finns det tak för hur mycket man kan låna från Kommuninvest? Frågan dyker med jämna mellanrum upp i processer och debatter runtom i landet. Maria Åström, finansrådgivare på Kommuninvest, konstaterar att några tak inte existerar. I stället arbetar Kommuninvest med utlåningsramar i kontinuerliga och aktiva analysprocesser.
Hur uppfattar du nuläget i kommunsektorn när det gäller investeringar och lån?
– Vi ser att många tittar lite extra noga på sina investeringsplaner. De investeringsrelaterade driftskostnaderna har det senaste året blivit mer utmanande, med bland annat höjda byggkostnader och stigande räntor. I grunden finns det på många håll ett tydligt investeringsbehov. Men det är nu vanligt att man verkligen överväger exakt vad man måste göra och hur de aktuella investeringarna kan placeras ut längs en tidslinje.
En central fråga att ställa sig – och som många ställer sig – är vad man långsiktigt har möjlighet att bära. Vad gör den ändrade kostnadsbilden – kring byggnation, räntor och drift – för hur stor påverkan tillkommande investeringar får på den ekonomiska helheten? Går det att säkra de resultat som krävs för att klara ökade investerings- och lånevolymer, utan att för den skull exempelvis minska soliditeten på ett sätt som inte vore önskvärt? Detta är intressanta och mycket viktiga analyser.
Vi pratar på Kommuninvest ofta om att styra i finansiell balans. Det handlar om att göra en bred och långsiktig kalkyl där alla relevanta nyckeltal finns med och där ett centralt fokus kan läggas på soliditetsutvecklingen. Vi har både en grundläggande analys och en beräkningsmodell. Detta kan vara ett nyttigt verktyg att använda för att skaffa sig bild över de långsiktiga förutsättningarna.
Vad är det som avgör hur mycket man som kund hos Kommuninvest kan låna?
– Jag tror att det är viktigt att ha med sig att vår huvudsakliga ingång är god ekonomisk hushållning. Det där långsiktiga helhetsgreppet är avgörande för oss. Inte minst bör varje kommun och region ha en klar uppfattning om sin egen skuldsättning. Vilka resultat krävs för att säkra nödvändiga investeringar och vilka finansiella mål för koncernens balansräkning behövs för att säkerställa en stark och bärkraftig finansiell ställning? I denna analys behöver det finnas en tydlig långsiktighet.
Så länge som en kommun eller region har en bra långsiktig kontroll i sin ekonomi och en grundläggande finansiell styrka – särskilt i form av goda resultat – ser vi inte hög skuldsättning som ett problem i sig. I enstaka fall, där den finansiella styrkan är påtagligt tunn, skulle vi kunna säga nej. Men i de allra flesta fall bör det vara fullt möjligt att hitta en positiv lösning.
Till saken hör att den generella finansiella styrkan inom kommunsektorn alltjämt är god. De ekonomiska förutsättningarna har helt klart blivit tuffare. 2023–2024 ser ut att bli relativt svåra år. Men kommunsektorn kom in i denna svacka från en styrkeposition. Soliditetsnivåerna, exempelvis, är höga. Merparten av kommunerna och regionerna har, i våra bedömningar, utmärkta möjligheter att genomföra sina investeringsplaner.
Vad finns det mer konkret för begränsningar för hur stora lånen kan bli?
– Mina kollegor och jag försöker klargöra detta så ofta vi kan. Ibland kan vi bli ”lite tjatiga” – särskilt eftersom vi säger samma sak. Men det är viktigt att skapa en förståelse för hur det fungerar.
Vår kreditgivning utgår ifrån utlåningsramar. De kan sägas vara begränsningar för hur mycket vi kan låna ut till den aktuella kommun-/regionkoncernen innan en fördjupad analys behöver utföras.
Dessa ramar ska inte ses som långsiktigt fastlåsta tak, utan ingår i en kontinuerlig och aktiv analysprocess. Ramarna fastställs på koncernnivå, det vill säga inklusive de kommunala/regionala företagen, och i termer av nettokoncernskuld per invånare.
Ramarna etableras på två nivåer. I grunden har vi en utlåningsram. Den fastställs årligen, för varje kommun och region, på basis av en analys av hur medlemmen i fråga skulle klara en ökad skuldsättning. De flesta medlemmar landar på en generell nivå. Men det görs också anpassningar beroende på styrkan i den enskilda medlemmens ekonomi.
För kommuner och regioner vars lånebehov är större än vad som ryms inom utlåningsramen kan Kommuninvest ta beslut om en förhöjd utlåningsram. Vi gör då en fördjupad analys av hur väl kommunen/regionen kan bära en högre skuldsättning. Analysen utgår från aktuell koncernstruktur och täcker tre områden i bedömningen av finansiell styrka: bärkraft, tillgångar och resultat/lönsamhet.
Det kan vara möjligt att höja utlåningsramen mer än en gång. Om detta blir aktuellt gör vi en ny analys – utifrån de uppdaterade förutsättningar som då gäller.
Vad ser du för scenario framför dig för kommunsektorns investeringar?
– Jag skulle nog säga att bilden är lite otydlig. Så länge som omvärlden är så pass stökig som den är behöver man vara ganska försiktig i sina analyser.
Men med det sagt kan man också konstatera att det i slutändan finns en tydlig verklighet att förhålla sig till inom kommunsektorn. Välfärden ska levereras – på både kort och lång sikt. Det finns tydliga lokalbehov kopplade till demografin – och särskilt den äldsta åldersgruppen. Det finns mycket att ta tag i inom underhåll och upprustning. Det finns en grön omställning som måste drivas på.
Investeringstakten kommer säkert att variera. Men den fundamentala att-göra-listan är lång.
