Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

De minsta kommunerna är ofta de mest innovativa

De tuffare ekonomiska tiderna sätter press på kommuner och regioner runtom i landet. För många små kommuner, som inte sällan redan står med grundläggande strukturella utmaningar, blir detta en svår belastning. Samtidigt finns det också en stark kapacitet att hantera problemen. Sofia Frändberg, finansrådgivare på Kommuninvest, konstaterar att samarbetsförmågan och innovationskraften ofta är som störst i de minsta kommunerna.

Du deltog i förra veckan på det vårmöte som SmåKom, de små kommunernas samverkan, arrangerar varje år. Vad tar du med dig därifrån?

– För oss på Kommuninvest är det viktiga att hela tiden vara uppkopplade mot övriga samarbetsorganisationer inom kommunsektorn. Vi behöver ha god koll på trender och viktiga händelser samt på vad som tycks och tänks. Vi behöver också fånga in synpunkter och inspel på vårt eget arbete. Detta innebär bland annat att vi har en nära dialog med SmåKom.

SmåKom spelar i sin tur en viktig roll i sin dialog med regering, riksdag, SKR o s v. Det småskaliga perspektivet på kommunsektorn är det angeläget att hela tiden ha med sig.

Det övergripande intrycket från konferensen var att de minsta kommunerna, trots alla utmaningar, med god kraft rör sig framåt. Diskussionerna var både pragmatiska och lösningsorienterade. Man tar resolut tag i de problem som behöver hanteras. Det gäller allt från bostadsbyggande och demokratiutveckling till IT-säkerhet och digitalisering.

Vilka är de särskilda utmaningarna i att leverera välfärd i den lilla skalan?

– Många av småkommunerna är lokaliserade i lands- och glesbygd. En utmaning är att med ett litet befolkningsunderlag kunna bära den verksamhet och de investeringar som krävs för att välfärden ska hålla en hög kvalitet. En annan utmaning har att göra med själva glesheten. Att driva hemtjänst eller säkra vattenförsörjningen, exempelvis, är en helt annan sak där avstånden är stora än där de är små. Ytterligare en utmaning är den demografiska trenden. I en ganska stor andel av de minsta kommunerna minskar befolkningen. Att successivt skala ner verksamheter – och till exempel tvingas lägga ner en skola – kan ofta vara svårare än att expandera.

Hur möter småkommunerna utmaningarna?

– Samverkan har blivit en mycket framträdande faktor. De minsta kommunerna har börjat samverka med varandra i allt större utsträckning och på alltfler områden. Man lägger ihop sina verksamheter, för att få större kapacitet och stabilitet, inom bland annat upphandling, ekonomihantering och administration. Man jobbar bland annat med gemensamma bolag inom sådant som VA och energi. Man arbetar tillsammans i näringslivs- och turismfrågor. Etc. Jag tror att man skulle kunna säga att det har skett en liten ”revolution”. En hel del av detta är nytänkande och innovativt.

Jag tycker mig också se att småkommuner tenderar att vara bättre på att gå från ord till handling i utvecklingsfrågor som digitalisering och nya arbetssätt. De fastnar inte i serier av projekt och/eller pilotsatsningar, utan säkerställer relativt snabbt att det nya faktiskt blir genomfört i kärnverksamheten. Ett gott exempel är samarbetet mellan Herrljunga och Vårgårda inom IT, digitalisering och AI. De är två av 12 kommuner i AI-rådet inom AI Sweden, som är Sveriges nationella center för artificiell intelligens. AI Sweden stöds av svenska staten samt näringsliv och offentlig sektor över hela Sverige. Samarbetet mellan de båda kommunerna är kreativt, dynamiskt och mycket praktiskt orienterat.

Förenkling är även det ett centralt tema. Att den administrativa påbyggnaden växer sig för stor är en risk och ett problem på ganska många håll inom välfärden. Här uppfattar jag att de minsta kommunerna i regel ligger steget före. När nya regler och krav dyker upp ser de till att inte överarbeta eller byråkratisera, utan tvärtom att göra implementeringen så enkel som möjligt. De har inte råd att krångla till det. I detta tror jag att större kommuner och regioner har en del att lära.

Sammantaget är det min bild att de minsta kommunerna ofta är de mest innovativa.

Hur arbetar Kommuninvest gentemot de minsta kommunerna?

– Vi finns alltid tillgängliga med hela bredden av vårt erbjudande. En betydande andel av våra kunder/medlemmar är små eller medelstora. Mycket i kommun-Sverige sker i den mindre skalan. Därmed är detta ett självklart perspektiv även för oss.

Vi vet att det är mycket uppskattat att vi bidrar med omvärldsbevakning, analys och expertis inom vårt kompetensområde. I små verksamheter är det svårt att hinna lägga tid på detta. Arbetet med kärnverksamheten fyller kalendern. Där kan vi verkligen skapa mervärden.