Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Ny forskningsrapport: ”Är reformer smittsamma?”

Kommuninvests forskningsberedning arbetar bland annat med att finansiera intressanta och viktiga forskningsprojekt med fokus på kommunsektorns utmaningar.

Inom ramen för detta arbete presenteras idag en ny rapport: ”Är reformer smittsamma? En forskningsöversikt om tröghet och förändring i kommunsektorn”. Rapporten är författad av Gissur Ó Erlingsson, vid Centrum för kommunstrategiska studier på Linköpings universitet, Katarina Sandberg, vid Centrum för kommunstrategiska studier och Avdelningen för statsvetenskap på Linköpings universitet samt Andreas Bergh, vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning, IFN, i Stockholm.

På senare tid har flera statliga utredningar presenterat förslag om försöksverksamheter i kommunsektorn, bland annat för att stimulera innovation och nytänkande. Det har också skett en rörelse mot att i allt högre grad använda ”öppna jämförelser” kommuner emellan som ett verktyg för lärande och att driva effektiviseringar. Rapportförfattarna tar avstamp i dessa diskussioner, att kommuner måste bli mer innovativa samt lära av varandra för att organisera sig mer ändamålsenligt.

Med denna utgångspunkt har Erlingsson, Sandberg och Bergh gjort en forskningsöversikt med fokus på innovation och lärande inom kommunsektorn. Sprids verkligen reformer? Hur vanligt är det att kommuner helt eller delvis kopierar andra kommuners innovationer? Är det i så fall de evidensbaserade och framgångsrika reformerna som sprids? Eller ser mönstret möjligen annorlunda ut?

På basis av en grundlig genomgång av litteraturen på området konstaterar de tre forskarna till att börja med att den forskning som så långt producerats är relativt spretig och ganska tunn. Frågor om spridning – kring vilka reformer som sprids och varför de sprids – är generellt sett understuderade.

Trots att litteraturen är begränsad ser rapportförfattarna att de, utifrån existerande studier, kan göra två generella iakttagelser:

  • att det verkar finnas reformer/innovationer som är verkningsfulla och effektivitetshöjande svar på faktiska problem – men som inte sprids; och
  • att det verkar finnas reformer/innovationer som sprids – trots att de inte verkar vara särskilt verkningsfulla som svar på faktiska problem.

I en fördjupad diskussion summerar de tre forskarna även sina intryck i fem lärdomar:

  • Brist på utvärdering (eller dålig utvärdering) riskerar såväl att dåliga innovationer sprids och att effektivitetshöjande dito inte gör det
  • Lyssna på, men var skeptisk till, framgångshistorier som ”lärande exempel”
  • Kommuner i behov av innovation brister ofta i innovationskapacitet
  • En anammad innovation betyder inte att den når användarna
  • Var vaksam på oavsedda sidoeffekter av öppna jämförelser

Avslutningsvis pekar rapportförfattarna på att dynamiken kring innovationer och lärande har viktiga kopplingar till de diskussioner som också pågår om kommunsammanläggningar och inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. De politiska vägval som görs i de frågeställningarna kan få stor betydelse för kommunernas möjligheter att innovera och lära.

Rapporten: ”Är reformer smittsamma?”

Tidigare rapporter och mer information om forskningsberedningen finns på Kommuninvest.se.

 

För ytterligare information

Erik Törnblom
Tillförordnad forskningschef
Tel: 010-470 87 41
E-mail: erik.tornblom@kommuninvest.se

Dela