Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Vem ska finansiera investeringar i infrastruktur och bostäder?

De kommande tio åren ska det byggas fler bostäder och mer infrastruktur än på många decennier. Investeringarna ska göras av staten, kommunerna och privata aktörer. Men vem ska stå för finansieringen? Vid Kommuninvests seminarium på tisdagen i Almedalen diskuterade experter och politiker olika finansieringsalternativ.

Maria Viimne, Vice VD, Kommuninvest inledde med att berätta om rapporten Kommunsektorns investeringar 2015. Dessa investeringar ökar i volym, vilket är en tydlig trend. I landstingen är volymen något mindre, men trenden är lika stark. Ungefär hälften av investeringarna finns i fastigheter och bostäder. 21 procent återfinns i infrastruktur och 14 procent i energi. Samhällsbyggnaden kräver investeringar och befolkningstillväxten är den enskilt största drivkraften. En annan stark drivkraft är underhåll och upprustningsbehov av det som redan är byggt.

De 50 mest befolkningstäta kommunerna i Sverige motsvarar ungefär 50 procent av befolkningen, men 70 procent av investeringarna. Urbaniseringen kommer att fortsätta driva på trenderna. Fram till 2024 ska det byggas bostäder till 1,1 miljoner fler invånare, 100 000 fler förskoleplatser och lika många platser i grundskolan. Dessa investeringar kommer till stor del att finansieras av Kommuninvest.

Ilija Batljan, Vice VD, Rikshem menade att en av anledningarna till kommunernas ökade investeringsbehov handlar om att kostnader förts över från stat till kommun, men även att kommunsektorn underfinansierats under många år. Hållbarhet är ingen fluga och urbanisering är en oåterkallelig global trend, konstaterade Illja Batiljan vidare och efterlyste såväl en grön investeringsbank som ett antal samhällsekonomiskt lönsamma OPS-lösningar genom att använda kombinationen av investeringsvilligt pensionskapital och låga räntor. Dessa kan bidra till investeringar och utveckling. Marknaden kan göra jobbet, men staten kan bidra med förutsättningar.

Johannes Hylander ledde därefter ett panelsamtal där Illja Batiljan fick sällskap av:

Bettina Kashefi, Chefekonom, SKL
Mats Andersson, VD, Fjärde AP-fonden
Göran Färm, Ordförande, Kommuninvest ekonomisk förening

Kommunerna använder helst det egna kapitalet, men när det går att låna utan ränta finns goda förutsättningar till finansering. Det går att kombinera långsiktighet med entreprenörskap och få avkastning. Investeringsbehoven är dessutom större än det som befolkningstillväxten kräver. Även den ordinarie verksamheten i kommunerna blir dyrare lägger extra tryck på investeringsbehoven. Panelen utgick från olika perspektiv i samtalet och det är viktigt för de offentliga investerarna – stat och kommuner – att sätta sig ned tillsammans och komma överens om vad som måste finansieras och hur de gemensamma vinsterna kommer att skapas och fördelas. Långsiktigt engagemang och mandat är viktigt. Förutsättningarna för att finansiera har aldrig varit bättre, samtidigt har behoven av investeringar aldrig varit större, menade Mats Andersson, Fjärde AP-fonden. Men stat och kommun måste komma överens.