Debattartikel: ”Nya EU-regler för bankernas utlåning hotar svenska kommuners investeringar”

På DN Debatt publiceras 21 maj ett inlägg av ordförande respektive vice ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening. För mer information se kontaktinformation längst ned på sidan.

Nya EU-regler för ­bankernas utlåning hotar svenska kommuners investeringar

Se över reglerna. Kommunernas investeringsbehov ökar snabbt när infrastruktur och bostäder åldras. Nu hotas ­kommunernas låneinstitut av nya EU-regler som egentligen riktar sig mot högrisktagande ­banker, skriver representanter för Kommuninvest.

Under de svenska rekordåren 1965–1974 byggdes inte bara en miljon bostäder utan även skolor, daghem, äldreboenden, sjukhus och idrottsanläggningar. Allmännyttans bostäder och de kommunala lokaler som byggdes för 40–50 år sedan är i dag i behov av upprustning eller behöver ersättas. En åldrande kommunal infrastruktur, i kombination med en kraftig befolkningsökning, inte minst i landets tillväxtregioner, gör att kommunsektorns investeringsbehov ökar snabbt. Investeringarna kommer att överstiga 100 miljarder kronor årligen.

Kommunsektorns investeringar är inte bara nödvändiga för att möta medborgarnas behov av välfärdstjänster, de har också en konjunkturstabiliserande effekt. Under finanskrisen, då det privata näringslivets investeringar minskade kraftigt, bidrog kommunsektorns ökande investeringar till att hålla uppe efterfrågan i ekonomin. Faktum är att kommuners och landstings/regioners satsningar bidrar mer till BNP-tillväxten än statens investeringar.

Till skillnad från 1960- och 70-talen bär kommunsektorn i dag sina investeringar på egen hand, några större statliga subventioner är inte att vänta. I takt med att demografiska förändringar bidrar till ökat kostnadstryck och därmed till sämre resultatnivåer i kärnverksamheten, ökar behovet att finansiera investeringar med lån, även om självfinansieringsgraden är fortsatt hög.

Historiskt sett har kommunsektorns finansierat sig via bankerna, Kommuninvest och egna marknadsprogram. Finanskrisen 2008 förändrade dock läget dramatiskt. När bankerna snabbt drog sig tillbaka som långivare till svenska kommuner var det tryggt för kommunsektorn att ha ett eget institut som i ett kritiskt läge stod stadigt och kunde låna ut cirka 40 miljarder kronor när andra inte ville. Det bidrog till landets finansiella stabilitet. Svenska staten har, till skillnad från andra EU-länder, sluppit gå in med stöd till kommuner och regioner i finansiell kris.

Sedan 2008 har bankernas utlåning till kommunsektorn minskat med 80 miljarder kronor, trots att lånebehoven har ökat kraftigt. Större kommuner och regioner kan visserligen låna på kapitalmarknaden, men för en majoritet av landets kommuner är Kommuninvest den utan jämförelse största kreditgivaren – för många i praktiken den enda. Kommuninvest har visat sig vara en kostnadseffektiv prispressare på marknaden, vilket har lett till miljardbesparingar i lägre räntekostnader, medel som har kunnat användas för att säkra välfärden. Medborgarna har fått mer för skattepengarna och samtidigt en trygg finansiering.

Detta hotas nu av nya EU-regler. EU vill höja bankernas och kreditinstitutens kapitalbas. Syftet är gott – att undvika framtida finanskriser och att finansaktörerna ska säkerställa sin betalningsförmåga i stressade situationer. Men metoden slår snett.

Ett av de mått EU använder är bruttosoliditet. Besked väntas komma i slutet av 2016 med sikte på att kravet ska gälla från och med den 1 januari 2018. Vilka nivåer som beslutas går fortfarande att påverka. Det har talats om en fast nivå på 3 procent för alla, vilket vore förödande, men också om olika nivåer beroende på hur riskfylld verksamheten anses vara.

Att myndigheterna ställer tuffa krav på finansmarknadens aktörer är vällovligt. Men nu är risken stor att den typ av finansiellt samarbete som kommunsektorn har utvecklat via Kommuninvest och olika europeiska motsvarigheter buntas ihop i en och samma lagstiftning med banker och finansinstitut vars syfte är att skapa vinst genom högt risktagande. Då tvingas lågriskinstituten att ha flera gånger större kapitalskydd än den verkliga risken motiverar, vilket direkt skulle drabba kommunerna. Vi menar att det bör vara olika regler för affärsmodeller med helt olika risktagande, där en verksamhet byggd på solidarisk borgen som finansierar offentliga investeringar ska ha ett lägre bruttosoliditetskrav. För Kommuninvest skulle en bruttosoliditetsnivå på högst 1,5 procent kunna vara rimlig.

Därför är det nu viktigt att Sveriges regering och Europaparlamentariker i de förhandlingar som pågår på EU-nivå verkar för att svenska kommuner och landsting/regioner även fortsättningsvis kan samverka inom det finansiella området. Samverkan mellan kommunerna bör naturligtvis inte ha sämre villkor än vad en ensam kommun har på marknaden. Överdimensionerade schablonregler som inte tar hänsyn till låg risk försämrar förutsättningarna för kommunalt samarbete och kan medföra uteblivna investeringar i infrastruktur och bostäder. Detta kan få allvarligt negativa effekter på både nationell och regional tillväxt.

Kommuninvest hanterar i dag nästan 50 procent av den kommunala låneskulden. 90 procent av Sveriges kommuner och landsting/regioner deltar i denna kommunala samverkan. Kommuninvest är den enda aktören i Sverige vid sidan av staten som har dubbla trippel-A i kreditbetyg, och börjar bli ett slags kommungäld , motsvarande Riksgäldens roll för staten. Förklaringen till den exceptionellt goda kreditvärdigheten finns i medlemmarnas borgensåtagande och det grundlagsskyddade självstyre som ger kommuner beskattningsrätt. En svensk kommun kan inte gå i konkurs.

Europa befinner sig ännu sju år efter den akuta finanskrisen i ett allvarligt ekonomiskt läge. Överallt söker man de krafter som kan bidra till att den ekonomiska utvecklingen tar fart. I Sverige kan kommunerna stå för en betydelsefull del av tillväxten, även i sämre tider. Därför är det extra angeläget att undanröja alla hot mot långsiktiga investeringar som skapar arbetstillfällen, trygghet och utveckling – en förutsättning för tillväxt och vår välfärd.

Vi uppmanar därför regeringen att se över de rättsliga reglerna för kommunalt finanssamarbete, och ställa krav på EU så att inte ogenomtänkta schablonregler för finanssektorn underminerar möjligheterna att stärka välfärden.

Linda Frohm (M) och Göran Färm (S) 

Vice ordförande respektive ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening