Stressen på finansmarknaden har dämpats en del under de senaste två veckorna. Hur har Kommuninvest klarat sig så långt i turbulensen och var ligger nu fokus i det fortsatta arbetet framåt? Tomas Werngren, vd på Kommuninvest, ger sin syn på situationen.
Kommuninvest klarade den förra finanskrisen bra. Hur ser det ut denna gång?
Vi ska vara ödmjuka inför de utmaningar som nu tornar upp sig. Det återstår massor av hårt arbete innan vi kan komma ut i andra ändan av den mest akuta delen av denna kris. Därefter kommer vi att behöva ta oss an efterverkningarna – inte minst när konjunkturraset på allvar slår in i kommuners och regioners resultat- och balansräkningar under senare delen av året.
Samtidigt ska det för vår del sägas att det så långt går bra. Vi finns där för kommuner och regioner på precis det sätt som vi ska göra. Kommunsektorn står mitt i en svår krishantering där det bl a handlar om att klara bemanningen och stadga upp det lokala näringslivet. Då ska man veta att lånesidan är i trygga händer hos oss. Även när våra medlemmar, inte minst i de mest stressade marknadslägena, har velat låna lite större volymer har vi snabbt och smidigt mött de önskemålen. I vår egen upplåning hade vi ännu en bra emissionsrunda igår där vi på kort tid och med mycket stor efterfrågan tog in de 8,4 miljarder kr som vi hade satt som tak. Jag skulle säga att vi är helt stabila och att vi har alla förutsättningar att fortsätta att vara det även framöver.
Finns det några speciella kriserfarenheter att redan nu notera för framtiden?
Vi har, helt naturligt, ett starkt fokus på likviditet – både våra kunders och vår egen. Det är ju där mycket av själva krisdynamiken sitter. En sak som blivit tydlig är värdet av den mycket höga nivå som vi har satt i vår egen likviditetsplanering. Lagkravet är ”LCR 30”: att man i extrem marknadsstress ska ha lättillgängliga pengar för att klara sig i 30 dagar. Vi har i stället valt att arbeta med ett tre gånger så tufft ”LCR 90”: d v s att vi om marknaden tillfälligt skulle stanna ska ha pengar för minst 90 dagar. Det är ett klokt drag. Att sitta med den typen av buffertar är väldigt nyttigt för stabiliteten.
Riksbanken har gått in på bred front i kreditmarknaden genom köp av statsobligationer, säkerställda obligationer och företagsobligationer. Vad gör detta för dynamiken?
Riksbanken gör ett utmärkt jobb. Det vill jag verkligen understryka. De agerar med kraft och en tydlig logik. Att de riktar in sig på att lyfta de hårdast drabbade delarna av marknaden – inte minst företagsobligationer – är högst rimligt. Det är där som de svåra problemen finns. Om man ser till kommunobligationer har ju vi, genom vårt nya emissionsförfarande, skapat en ökad tydlighet och transparens i marknaden. Framöver utgår jag från att Riksbanken, med dessa nya möjligheter och i lite mer proaktiv bemärkelse, tittar noga på hur det kan säkerställas att enskilda kommuner och regioner – och särskilt de som inte är medlemmar i Kommuninvest – får god tillgång till obligationsmarknaden igen.
Mitt i krisen kommer flera positiva signaler kring Kommuninvests arbete med grön finansiering. Den årliga Green Bonds Impact Report visade på snabb tillväxt och goda miljöeffekter. Nyligen ingicks ett partnerskap, inriktat på gröna obligationer, med japanska fondjätten GPIF. Kommer den gröna trenden att hålla i sig?
Jag tror att det enkla svaret är: ja, det kommer den att göra. Det finns självfallet en risk för att också den gröna delen av marknaden – även om den tycks klara sig relativt väl – tappar lite fart i det korta krisperspektivet. Men i ett längre perspektiv kan jag inte se något annat än att hållbarhetsutvecklingen snarast kommer accelerera. För vår del blir kommuner och regioner nu snabbt allt starkare inom hållbara investeringar. Därför är jag väldigt glad för samarbetet med GPIF. De har en offensiv global ledartröja inom hållbar finansiering. Det är helt rätt partner att koppla upp sig mot inför fortsättningen.
Sedan ett par veckor tillbaka arbetar Kommuninvest nästan helt och hållet digitalt. Hur är det att som vd styra sin verksamhet i olika digitala format?
Jag ska erkänna att jag till att börja med var lite tveksam. Men nu när vi väl tagit steget kan jag bara konstatera att det fungerar utmärkt. Verksamheten flyter på som den ska. I vissa avseenden har det digitala arbetet t o m gett oss en positiv boost. Jag är övertygad om att den digitala utvecklingen, i allt som nu händer, kommer att ta några rejäla kliv framåt. I detta finns det stor potential. Om vi bara är noga med att använda de digitala verktygen på rätt sätt finns det många bra saker att hämta hem för både medarbetare och organisation.
