Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

”Kunderna har lånat klokt”

Det har nu gått nästan två månader sedan den mest akuta marknadsturbulensen i det tidiga skedet av coronakrisen. Marknaden håller i flera avseenden på att normaliseras. Vad innebär det för Kommuninvests utlåning till kommuner och regioner? Björn Söderlundh, utlåningschef på Kommuninvest, har koll.

Vad har hänt med utlåningsmönstren sedan krisen startade?

– Vår utlåning till kommuner och regioner har sedan krisen började legat på klart högre nivåer än vad som tidigare prognostiserats. De första veckorna hade vi högt tryck och mycket stora utlåningsvolymer. Sedan följde några veckor med något lägre men fortfarande stora volymer. Det är först de senaste två veckorna som volymerna börjat närma sig lite mer normala nivåer.

Hur kan man förklara den utvecklingen?

– De stora volymerna har, som vi bedömer det, i första hand haft att göra med två faktorer. Dels har fler medlemmar i högre grad vänt sig till oss när de fått problem i andra delar av sina upplåningsstrategier. De har inte kunnat få rimliga volymer till rimliga priser på annat sätt. Vi har varit en trygg hamn när det stormar.

Dels har det nog också varit så att många medlemmar valt att se om sitt hus – genom att säkra upp sitt lånebehov på längre sikt. Vi har sett en tydlig rörelse mot långa löptider. Man har valt att skapa större marginaler för att inte behöva riskera att hamna i trubbel om marknadsoron skulle återkomma.

På det stora hela taget kan man inte säga annat än att detta generellt sett är ett klokt agerande. Det handlar om rationella beslut i en svår situation.

Har de lokala och regionala stödpaketen till näringslivet spelat in på något sätt?

– På några håll har man behövt se över likviditetsplaneringen för att säkerställa att man klarar åtagandena inom paketen. Så är det. Men ser man till helheten – den totala ökningen av lånevolymerna – är stödpaketen en faktor av mindre betydelse.

Ni reviderade, p g a den stora utlåningen, nyligen upp er upplåningsprognos. Kommer det att räcka?

– Det stämmer. Vi höjde prognosen med 10 miljarder. Det totala långfristiga upplåningsbehovet, med löptider över ett år, förväntas nu uppgå till ca 150–170 miljarder kr.

Om det kommer att räcka eller inte är, med alla osäkerheter som krisen för med sig, väldigt svårt att säga. Samtidigt ska det betonas att detta inte är något egentligt dilemma för oss. Vi jobbar när det gäller vår upplåning med en mycket bra dynamik i marknaden. Om kommuner och regioner framöver skulle behöva låna mer än aktuell prognos så löser vi även det utan några problem.

När upp- och utlåningen inte är några problem: finns det några andra orosmoln på himlen?

– Jag skulle inte säga orosmoln. Men det är klart att coronakrisen, och dess efterdyningar, även framöver kommer att vara förknippad med betydande utmaningar för kommuner och regioner. Om man blickar fram emot hösten kommer en rad besvärliga ekonomiska frågeställningar av allt att döma att bita sig fast på dagordningen. I ett tufft ekonomiskt läge ska man, till att börja med, klara hem resultatet för 2020, budgeten för 2021 och en fungerande investeringsplan.

Förra veckans nya skatteunderlagsprognos från SKR visade att skatteintäkterna kommer att falla rejält. I jämförelsen med den prognos som kom februari rör det sig om ett tapp för 2020 på sammantaget ca 17 miljarder kr. Risken är dessutom ganska stor för ytterligare nedrevidering. Vi kommer förmodligen även att se coronarelaterade negativa effekter framöver. Detta kommer att göra det svårt att säkra budgetar i balans under de kommande åren. Staten kommer att behöva gå in – förmodligen ännu mer än man redan gjort.

För vår del ska vi även fortsättningsvis se till att ligga mycket långt framme i analysarbetet. Vi måste i varje skede kunna göra de riktiga bedömningarna och ge rätt support till våra kunder.