I juni är det 5 år sedan Kommuninvests Gröna lån för första gången såg dagens ljus. Sedan dess har det mesta gått uppåt och framåt. Därför finns det flera anledningar att fira. Björn Söderlundh, utlåningschef, och Björn Bergstrand, hållbarhetschef, summerar resan så här långt och blickar mot framtiden.
Är det rimligt att kalla detta för en framgångssaga?
Björn S: Jag vet inte om man ska använda just det ordet. Men visst har det gått väldigt bra. Tillväxten har hela tiden varit stark. Sedan starten har vi beviljat 66 miljarder kronor i Gröna lån, fördelade över 366 investeringsprojekt i 152 kommuner och regioner. Det är ett mycket gediget facit.
Vad har varit nyckeln till framgång?
Björn S: Det främst skälet är den snabba utvecklingen av kommunernas och regionernas hållbarhetsarbete, och deras intresse för att inkludera finansieringen i det. Mängder av investeringsprojekt med höga miljö- och klimatambitioner har kommit till stånd och synliggjorts via gröna lån och gröna obligationer. En annan central pusselbit har varit Miljökommittén – som ju granskar och bedömer alla ansökningar. Genom att arbeta både noggrant och engagerat har den bidragit till att säkra hög kvalitet. Ytterligare en stor tillgång har varit den täta nordiska samverkan, som initierades av Kommuninvest, där vi gemensamt tagit fram och uppdaterat Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting. Den har gjort det möjligt att ligga mycket långt framme i effektrapporteringen.
Vad är nyckeln till fortsatta framgångar?
Björn B: Hållbara investeringar är ett område där det nu händer mycket. Ambitions-, kvalitets- och kravnivåerna höjs i rask takt och det gäller för oss att kontinuerligt utveckla vårt arbete. Både för att tillgodose intressen från medlemmar och kunder samt investerare och kapitalmarknad, men även andra intressenter. Under våren har vi tagit ytterligare ett par viktiga steg framåt. I mars inledde vi ett strategiskt partnerskap kring gröna obligationer med japanska pensionsförvaltaren GPIF, en av världens största och mest offensiva aktörer inom hållbara placeringar. I maj gick vi med i Nasdaq Sustainable Bond Network, som kan bli en bra plattform för ökad transparens och tydlighet i marknaden. Nästa vecka presenterar vi, inom ramen för ett samarbetsprojekt med IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta, en ny vägledning, ”Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt”, samt nya kriterier för grön finansiering som är baserade på den vägledningen. En stor andel av de Gröna lånen avser just byggnader, och att minska byggbranschens klimatpåverkan är avgörande för den gröna omställningen av hela samhället. Sammantaget tror jag definitivt att vi är på väg i rätt riktning.
De Gröna lånen nådde 2019 fram till milstolpen 10 procent av Kommuninvests utlåning. Hur kommer utvecklingen se ut framöver?
Björn S: Jag tror att trenden från de första fem åren i stort sett kan hålla i sig under de kommande fem åren. Coronakrisen ändrar de ekonomiska grundförutsättningarna en del. Men behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle är minst lika stort som tidigare. Den dynamiken finns i högsta grad kvar. Min bild är att andelen Gröna lån ökar till 15–20 procent inom några år. Därefter får vi se.
Björn B: Om man tittar på det mer långsiktiga perspektivet så kommer samhället förr eller senare komma till en punkt där i stort sett alla investeringar måste vara hållbara. Det svenska målet är att senast år 2045 komma ner till noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Detta förpliktigar. Även om den gröna utvecklingen på sistone gått fort talar mycket för att vi i närtid behöver fördubbla och kanske tredubbla hastigheten. Annars når vi inte fram. I detta kommer kommuner och regioner att ha en absolut nyckelroll. Jag tror även vi kommer se att hållbar finansiering utgör en allt viktigare del i den kommunala styrningen.
