Kommuninvest publicerar idag en fokusrapport om den pågående coronakrisens effekter på investeringar, lån och skuldsättning i kommuner och regioner: ”Covid-19 och den kommunala låneskulden – en ögonblicksbild”.
Rapporten har skrivits av Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest. Den är en summering av var vi för tillfället står i analysen av den kommunala låneskuldens utveckling. Hur kan kommunsektorn förväntas anpassa sin upplåning till tuffare ekonomiska tider?
De senaste åren har låneskuldsutvecklingen i kommunsektorn varit snabb. Faktorer som underhållsskuld, ändrad demografisk struktur, befolkningstillväxt och skärpta hållbarhetskrav har drivit upp investeringsbehoven. Det behöver investeras i såväl förskolor, skolor och äldreboenden som kollektivtrafik och VA-system. Även framöver väntas behoven vara stora.
Mot den bakgrunden var Kommuninvests tidigare prognos att den samlade låneskulden skulle växa med 8 procent, eller 58 miljarder kr, under 2020. I den uppdaterade analysen revideras nu denna siffra ner. I det nya scenariot faller låneskuldstillväxten till 6,5 procent under 2020, för att sedan ta fart igen med tillväxtsiffror på 8,3 procent för 2021 och 9,1 procent för 2022.
Det finns flera motiv till nedskrivningen för 2020. Det är rimligt att anta att kommuner och regioner, i perspektivet av att ekonomin framöver blir kärvare, väljer att dra ned lite i sina investeringsplaner. Även de omfattande extra statsbidragen för 2020 bidrar till att dämpa upplåningsbehovet. Med i bilden finns också att de svåra likviditetseffekterna av den snabbt fallande skatteunderlagstillväxten, som kan leda till att investeringar i högre grad lånefinansieras, inte slår igenom förrän i början av 2022.
– Med så stora grundläggande behov kommer kommuner och regioner troligtvis att försöka fullfölja sina investeringsplaner så gott det går. Investeringarna minskar något, men hålls ändå kvar på relativt höga nivåer. När krisen sedan slår hårdare mot den kommunala ekonomin, från 2021–2022 och framåt, kommer en sådan investeringstakt knappast att kunna bibehållas utan att låneskuldstillväxten återigen tar fart, säger Emelie Värja.
Det nya scenariot är av naturliga skäl behäftat med stor osäkerhet. Att förutsäga den fortsatta krisutvecklingen är inte enkelt.
– Saker och ting kan förändras snabbt. Dels är det alltjämt oklart vart smittspridning och konjunktur tar vägen. Dels kommer olika typer av politiska insatser att även framöver spela en stor roll. En avgörande variabel blir hur man från statligt håll nu väljer att se på investeringsnivåerna i kommunsektorn. Staten kan låta investeringstakten sakta ner, men kan också gå in och stötta upp. Det blir ett viktigt vägval, säger Emelie Värja.
Fokusrapporten är en ny företeelse på Kommuninvests forskningsagenda. Ambitionen är att flera lite kortare analyser av detta slag, vid sidan av de större rapporterna, löpande ska bidra till att uppmärksamma och fördjupa kunskaperna kring aktuella frågor inom den kommunala ekonomin.
Covid-19 och den kommunala låneskulden – en ögonblicksbild
För ytterligare information
Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig, tel: 073-078 06 35, e-mail: emelie.varja@kommuninvest.se
David Ljung, kommunikationschef, tel: 073-068 45 45, e-mail: david.ljung@kommuninvest.se
