SKR publicerade idag en ny skatteunderlagsprognos för kommuner och regioner. Denna prognos blir nu ett centralt riktmärke både för hanteringen av återstoden av år 2020 och för de budgetar för år 2021 som ska arbetas fram under hösten. Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest, konstaterar att de nya siffrorna innehåller både positiva och negativa besked.
Vad är det positiva?
På plussidan har SKR gjort en ordentlig uppskrivning av den prognostiserade skatteunderlagstillväxten för 2020. I april räknade man med en skatteunderlagstillväxt på endast 0,9 procent – alltså en minskning i reala termer. Nu har prognosen höjts till 2,4 procent. Det är samma siffra som man började på i prognosen i februari, även om dynamiken naturligtvis är helt annorlunda i det här läget.
En viktig anledning till uppskrivningen är en omfattande användning av regeringens program för korttidspermittering. I stället för att tvingas avskeda har arbetsgivarna kunnat korta arbetstiden. Denna möjlighet, som drar upp lönesumman men minskar antalet arbetade timer, har hjälpt många arbetsgivare och anställda genom den värsta fasen av krisen och har därigenom främjat skatteunderlaget. Regeringens insats har alltså visat sig bli ett indirekt men ändå viktigt stöd för kommunsektorn.
Särskilt eftersom regeringen även tillfört medel i form av generella statsbidrag ser 2020 alltmer ut att bli ett hanterbart år för kommuner och regioner. Även om ganska många riskerar att landa i negativa resultat är situationen på det stora hela taget relativt stabil.
Vad är det negativa?
På minussidan skrivs skatteunderlagsprognosen för 2021 ner ordentligt: från 3,5 till 1,3 procent. Detta är problematiskt. År 2021 framstår som en allt större utmaning inom kommunsektorn och skulle i värsta fall kunna bli riktigt svårt. Hur regeringen kommer att agera i den höstbudget som läggs om några veckor kommer att få avgörande betydelse.
Samtidigt ska det också sägas att osäkerheten i allt detta alltjämt är stor. Vi vet ännu inte om vi kommer att få en V-, W- eller U-formad återhämtning. Vart smittspridningen tar vägen under hösten kommer att styra konjunkturutvecklingen.
