Från 1 januari 2021 skärper Kommuninvest vissa av de krav som måste uppfyllas för att kommuner och regioner ska beviljas Gröna lån. Förändringarna berör projektkategorierna Gröna byggnader och Vattenhantering. Björn Bergstrand, hållbarhetschef, reder ut vad det är som nu är på gång.
Varför sker detta nu?
– Vi jobbar kontinuerligt med att uppdatera och framtidssäkra våra hållbara finansieringsprogram. Nu har det uppstått ett behov av att utveckla de specifika krav som ställs för Gröna lån inom projektkategorierna Gröna byggnader och Vattenhantering. främst på grund av kommande lagkrav och EU-reglering.
Den övergripande ambitionen är att Gröna lån ska främja kommunsektorns redan framskjutna utveckling mot mer hållbara samhällen. Därför är det logiskt att kraven i programmet stimulerar det arbetet.
Vad är nytt när det gäller gröna byggnader?
– Från 1 januari 2022 avser regeringen att genom lagstiftning införa ett nytt krav på redovisning av klimatdeklaration vid uppförande av byggnader. Givet att bygg- och fastighetssektorn står för nästan 1/5 av Sveriges klimatpåverkan, och där en betydande del kommer från själva byggprocessen, faller det sig naturligt. Studier har visat att klimatbelastningen av att bygga ett modernt flerbostadshus kan vara lika stor som den från husets energiförbrukning över 50 år. Det är nu hög tid att på allvar börja minska detta klimatavtryck.
För att underlätta för de allmännyttiga bostadsbolagen att ta en ledande roll har Kommuninvest, tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta utvecklat en vägledning för att göra det lättare att ställa klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Vägledningen presenterades av vårt samverkansprojekt Klimatkrav till rimlig kostnad tidigare i år. Målet är att etablera en branschstandard för livscykelbaserad beräkning av klimatpåverkan och skarpa klimatkrav vid nyproduktion.
I anslutning till projektet har vi för Kommuninvests del utvecklat livscykelbaserade klimatkrav vid finansiering av gröna byggnader med Gröna lån. Det är dessa nya krav som införs 1 januari 2021.
Hur ser detaljerna ut?
– Det sker ingen förändring av de grundläggande hållbarhetskriterierna eller kraven på energiprestanda för den färdigställda byggnaden.
Som ett tillägg införs i stället nya informationskrav för den klimatpåverkan som sker i byggskedet.
Från 1 januari 2021 ska sökanden kunna visa antingen att a) livscykelinriktade klimatåtgärder genomförs i projektet eller att b) byggnadens klimatpåverkan under byggskedet har beräknats. Lånet beviljas om antingen a) eller b) har uppfyllts, under förutsättning att ramverkets övriga krav möts.
Från 1 januari 2022 läggs krav a) och b) samman. Då ska sökanden kunna visa både att a) livscykelinriktade klimatåtgärder genomförs i projektet och att b) byggnadens klimatpåverkan under byggskedet har beräknats.
Detta är steg på vägen mot att på lite sikt införa skarpa prestandakrav. Enligt den fortsatta färdplan som Boverket föreslagit ska gränsvärden för maxutsläpp av växthusgaser vid uppförande av byggnader införas i reglerna 2027, sannolikt kommer detta ske betydligt tidigare för Gröna lån.
Varför behövs justeringar även inom Vattenhantering?
– Där går förändringarna ut på att säkra bättre tillgång till s k ”grön data” för VA-investeringsprojekten.
För oss är det viktigt, både vid bedömning av låneansökningar och i återrapporteringen, att kunna kvantifiera de klimat- och miljömässiga nyttorna som är förknippade med finansiering med Gröna lån. Det är också viktigt att specifikt kunna visa att investeringsprojekt inom dricksvattenproduktion lever upp till energikraven i kommande EU-lagstiftning.
Hur är detaljerna utformade i det fallet?
– Det sker ingen förändring av de grundläggande hållbarhetskriterierna.
Som ett tillägg införs i stället ett nytt krav på maximal energiförbrukning för investeringsprojekt inom dricksvattenproduktion.
För godkännande av sådana investeringsprojekt krävs att energiförbrukningen inte överstiger 0,5 kWh per kubikmeter fakturerad och ofakturerad vattenproduktion. Projekt kan även godkännas om energieffektiviteten i vattenförsörjningssystemet förbättras med minst 20 procent, mätt i kWh per kubikmeter fakturerad och ofakturerad vattenproduktion.
Utöver detta justeras ansökningsformulären för att samla in bättre kvantitativ data för dricksvattenproduktion och avloppshantering.
När är ”sista chansen” att få lån beviljade enligt nu gällande regler?
– Miljökommittén sammanträder 10 december, och sista dag för ansökan är en dryg vecka innan. Det är då det gäller att passa på. Detta blir det sista tillfället då Gröna lån inom de berörda kategorierna kan beviljas enligt nu gällande regler. Därefter blir det de uppdaterade kraven som tillämpas.
Hur tror du att de tuffare kraven kommer att tas emot runtom i kommunsektorn?
– Jag bedömer att det kommer tas emot positivt, för många kommuner och regioner vill ligga långt framme i hållbarhetsutvecklingen och har förståelse för att krav kan behöva justeras. Det är också tydligt att de allmännyttiga bolagen redan börjat adressera frågan om byggprocessens klimatpåverkan. Samtidigt är det klart att detta tarvar ett visst utvecklingsarbete. Men det är ett jobb som ändå snart måste göras. Då är det bättre att vara tidigt än sent ute.
Mer information:
Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten. Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har därför tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Förutsättningen för att ställa klimatkrav vid upphandling är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra.
Klimatkrav till rimlig kostnad
Klimatkrav till rimlig kostnad – digital vägledning
