Kommuninvests forskningsberedning arbetar bland annat med att finansiera viktiga forskningsprojekt med fokus på kommunsektorns utmaningar.
Som en del i detta arbete publiceras idag en ny rapport: ”Mellankommunal samverkan: Vad är känt om dess effekter? En inventering av kunskapsläget”.
Rapporten är författad av Gissur Ó Erlingsson, Zeth Isaksson och Bo Persson – alla tre verksamma på Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.
Mellankommunal samverkan är ett fenomen som över dryga två decennier blivit allt vanligare i Sverige. Det rör sig om exempelvis kommunalförbund, gemensamma nämnder, gemensamma bolag och avtalssamverkan. Motivet är oftast att med hjälp av stordriftsfördelar skapa mer effektiva verksamheter. Detta ska i sin tur bidra till att sänka kostnaderna, höja servicekvaliteten, bredda serviceutbudet och/eller göra det lättare att rekrytera.
Det har i flera sammanhang knutits förhoppningar till att samverkan ska kunna bli en avgörande nyckel till att hantera kommunsektorns problem. Inte minst har detta beskrivits som en god möjlighet för små och medelstora kommuner.
I rapporten gör Erlingsson, Isaksson och Persson en genomgång av vad forskningen så långt har att säga om effekterna av mellankommunal samverkan. Genomgången täcker in både svenska och internationella forskningsstudier. Analysen har en indelning som i tur och ordning uppmärksammar studier med positiva utfall, negativa utfall och blandade resultat.
Rapportförfattarna konstaterar att det i den svenska kontexten forskats relativt lite kring utfall av mellankommunal samverkan. I det begränsade antal studier som gjorts om mellankommunal samverkan hör det till undantagen att man försökt utvärdera effekterna. De noterar också, sett till hela materialet av svenska och internationella studier, att det finns ett starkt fokus på att värdera kostnadsbesparingar och att andra eventuella resultat av samverkan ofta hamnar i skymundan.
En slutsats i rapporten, utifrån hela materialet, är att utfall av interkommunal samverkan i viss mån beror på vad det är man samverkan om. På områden som uppfattas som opolitiska och/eller är tekniska, såsom vatten och avfall, tycks det vara lättare att utvinna positiva effekter än på områden som är personalintensiva och i hög grad har en lokal logik – såsom förskola och hemtjänst.
En annan slutsats är att geografin kan ha betydelse för utfallet. Det finns indikationer på att stordriftsfördelar skulle kunna vara enklare att ta hem i tätbefolkade storstadsregioner än i glesbygd.
En tredje slutsats är att även antalet samverkande aktörer kan vara av betydelse. Det finns tecken på att effektiviteten i samverkan kan sjunka ju fler de involverade aktörerna blir. Komplexiteten kring fler aktörer kan föra med sig trögrörlighet och ökad administration.
– Om man beaktar hur mycket samverkan uppmuntrats, liksom hur mycket som det i praktiken samverkas, är det både gåtfullt och olyckligt att det i så stor utsträckning saknas empirisk forskning om, och utvärderingar av, effekter av samverkan. Mot den bakgrunden vore det verkligen välkommet med fler utfallsstudier på detta område, säger Gissur Ó Erlingsson, bitr professor i statsvetenskap och verksam på Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings Universitet.
– Den mellankommunala samverkan får en allt större betydelse för kommunsektorns långsiktiga bärkraft. Då är det angeläget att forskningen hänger med. Det behöver skapas en mer utförlig bild av hur denna typ av samverkan utvecklas och vad den i praktiken ger för resultat. Den översyn av forskningsläget som görs i denna rapport ger värdefulla insikter i frågan och kan förhoppningsvis fungera som en inspirerande plattform för fortsatt forskning, säger Sören Häggroth, ordförande i Kommuninvests forskningsberedning.
Rapporten: Mellankommunal samverkan
Mer information om forskningsberedningen.
För ytterligare information
Emelie Värja
Forsknings- och utbildningschef
Tel: 073-078 06 35
E-mail: emelie.varja@kommuninvest.se
David Ljung
Kommunikationschef
Tel: 073-068 45 45
E-mail: david.ljung@kommuninvest.se
