Kommuninvests forskningsberedning arbetar bland annat med att finansiera intressanta och viktiga forskningsprojekt med fokus på kommunsektorns utmaningar.
Som en del i detta presenteras idag en ny rapport: ”Kommunsektorns investeringsutgifter”. Rapporten, som är en sammanfattning av ett större forskningsprojekt, är skriven av Linda Andersson Järnberg, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet, och Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid samma universitet.
De båda forskarna har tagit ett helhetsgrepp om centrala aspekter av kommunsektorns investeringsutgifter. I tre arbetspaket har de gjort en granskning av tillgängliga datakällor (ap1), en beskrivning av investeringsutvecklingen över tid (ap2) samt en analys av investeringsutgifternas bestämningsfaktorer (ap3). Resultaten har de sedan summerat i den rapport som nu publiceras.
När det gäller tillgång till data visar Andersson Järnberg och Hultkrantz att det har skett en kontinuerlig förbättring av tidsserier och kvalitet. SCB och Kommuninvest är de primära datakällorna. Beträffande investeringsutvecklingen är kommunsektorn inne i en intensiv period med stora investeringsutgifter. Under åren 2007–2019 ökade de samlade investeringsutgifterna för kommunkoncernerna med 65 procent (genomsnittlig årstakt 4 procent) och för regionkoncernerna med 75 procent (genomsnittlig årstakt 5 procent). Mycket tyder också på fortsatt höga nivåer under de närmaste åren.
I analysen av vad det är som påverkar investeringsutgifterna studerar författarna tre olika typer av faktorer: demografiska, ekonomiska och ekonomisk-politiska. En övergripande slutsats för perioden 2007-2019 är att investeringarna, beräknade per invånare, särskilt drivs av demografiska förändringar och demografisk struktur. Resultaten visar bland annat att befolkningstillväxt, åtminstone på koncernnivå, kan förklara hur investeringsutgifterna för en genomsnittlig kommun förändras över tid.
De båda forskarna noterar också att det under den studerade perioden har funnits omfattande behov av ersättnings- och underhållsinvesteringar i infrastruktur, bostäder, fastigheter och annat som byggdes i stora volymer från slutet av 40-talet till början av 70-talet och sedan igen under 80-talet. Även detta är en drivkraft bakom att investeringsutgifterna per invånare har stigit.
För en fortsatt utveckling på området konstaterar Andersson Järnberg och Hultkrantz att det på basis av observerade samband mellan demografi och investeringsutgifter bör gå att, med någon säkerhet, göra förutsägelser om framtida investeringsbehov. Utifrån existerande befolkningsprognoser bör det i viss mån vara möjligt att beräkna hur investeringsbehoven kommer att se ut framöver.
Länkar:
Rapporten ”Kommunsektorns investeringsutgifter”
Delrapporterna för de tre arbetspaketen – ap1, ap2 och ap3 – finns tillgängliga Diva:
Ap 2 En beskrivning av investeringsutvecklingen över tid
Ap 3 Analys av investeringsutgifternas bestämningsfaktorer
Tidigare rapporter och mer information om forskningsberedningen finns på kommuninvest.se
För ytterligare information
Emelie Värja
Forsknings- och utbildningschef
Tel: 073-078 06 35
E-post: emelie.varja@kommuninvest.se
