Tisdag 8 november ska regeringen presentera budgetpropositionen. En viktig fråga för kommunsektorn är hanteringen av riskskatten. Ulf Bengtsson, direktör och föreningsstyrelsens sekreterare på Kommuninvest, understryker att regeringen behöver ha en plan för att skapa ett undantag för kommunal samverkan genom Kommuninvest samt se till att kommunsektorn kompenseras så länge som ett sådant undantag inte kommit på plats.
Riksdagen fattade i december 2021 beslut om att införa en riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Under 2022 betalar Kommuninvest 257 miljoner kronor i riskskatt.
Beslutet kombinerades med ett tillkännagivande om kommunal samverkan. Riksdagen uppmanade regeringen att senast 1 oktober 2022 presentera ett förslag om att kommunal samverkan genom Kommuninvest inte längre ska omfattas av skatten från 1 januari 2023. Riksdagen uppmanade även regeringen att skapa en lösning där kommunsektorn under 2022 kompenseras för de extrakostnader som skatten för med sig.
– Skälet till tillkännagivandet, vilket i samsyn antogs av riksdagen, var att det inte finns någon rim och reson i att kommunal samverkan genom Kommuninvest ska beskattas. Kommuninvest är ett kreditinstitut som finansierar investeringar i välfärden, som arbetar med väldigt låga risknivåer och som garanteras av ägarna: 294 kommuner och regioner. Det är inte den typen av verksamhet som riskskatten ska riktas mot, konstaterar Ulf.
Kompensationen till kommunsektorn är ordnad för i år. Riksdagen röstade i juni igenom vårändringsbudgeten. Den innehöll ett anslag på 300 miljoner kronor, ”Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering”, som innebär att kommunsektorn under 2022 kompenseras för riskskatten. S-regeringen levererade dock inte på den andra delen av tillkännagivandet: undantaget för kommunal finansiell samverkan genom Kommuninvest.
– S-regeringen nådde inte ända fram. Samtidigt är ett undantag fullt möjligt att realisera. Det finns inte mycket som talar för att varken EU-rätten, eller mer specifikt EU-kommissionen, skulle hindra en välavvägd och genomarbetad lösning. Tvärtom, säger Ulf.
Inför budgetpropositionen ser Ulf det som mycket viktigt att arbetet med riskskatten och Kommuninvest aktivt drivs vidare.
– Vi befarar att regeringen inte hunnit slutföra processen för att skapa ett undantag. I så fall behöver detta nu göras så snart som möjligt. Det behöver fastställas en konkret plan. För att de långsiktiga förutsättningarna ska bli tydliga och rimliga behöver undantaget komma på plats.
Om ett undantag inte finns på plats från årsskiftet betonar Ulf att kompensationen till kommunsektorn behöver förlängas så att den även omfattar 2023.
– Riksdagens linje var ju att kommunal samverkan genom Kommuninvest inte ska belastas av denna skatt. Då borde den anständiga hållningen vara att låta kompensationen vara kvar tills en lösning för undantaget har realiserats.
I slutändan, påpekar Ulf, är detta en central välfärdsfråga.
– Om det varken blir ett undantag eller en kompensation skulle resurser motsvarande kompensationen, minst 300 miljoner kronor, behöva tas från välfärden. I ett läge där många kommuner och regioner har en mycket ansträngd ekonomi skulle detta bli en tydlig försvagning. Det är inte rätt väg att gå.
