I slutet av maj presenterade Kommuninvest ett rådgivningsmaterial för den som ska utforma eller revidera en finanspolicy inom kommunsektorn. Materialet har blivit uppskattat och har redan använts på flera håll. ”De senaste två åren har verkligen visat på värdet av att arbeta med en gedigen finanspolicy som ett levande dokument”, säger Daniel Nykvist, biträdande chef för kundgruppen och finansrådgivare på Kommuninvest. ”Att många nu uppdaterar och stärker sina finanspolicies är både naturligt och positivt”.
Hur har kunddialogen kring finanspolicies utvecklats sedan det nya rådgivningsmaterialet kom på plats?
– Vi har haft många bra möten och diskussioner. Flera kunder har konstaterat att materialet ger en struktur, inklusive centrala överväganden och frågeställningar, som gör det lättare att sätta upp den egna arbetsprocessen. Man behöver inte starta från noll, utan kan snabbt börja fokusera på själva innehållet.
Det är vanligt att fokus primärt ligger på skuldförvaltningen. I det nya ränteläget är det oftast där som behovet av revidering har blivit tydligast. Men likviditetsförvaltningen får också en hel del uppmärksamhet. Att noggrant optimera likviditeten, så att man inte sitter med någon onödig överlikviditet, har blivit en allt starkare prioritering.
Hur stort jobb är det att lägga om sin finanspolicy?
– Det beror i hög grad på vem man är och hur historiken ser ut. Det finns en stor variation inom kommunsektorn när det gäller hur noggrant och avancerat man har jobbat med denna typ av frågor.
Vad som är viktigt att ha med sig är att även en enkel finanspolicy kan ge riktigt goda effekter. I vissa koncerner kan det finnas ett behov av att göra det ganska sofistikerat. Men för de allra flesta räcker det långt med att staka ut ett antal tydliga riktlinjer. Självfallet kan man också göra detta i en stegvis utveckling. Man startar med ett enkelt upplägg och bygger sedan ut efter hand.
Hur bör man ta sig an kalkyler för räntekänslighet, för målvärden för skuldportföljens ränte- och kapitalbindning o s v? Vad är nyckeln till att landa rätt?
– Nyckeln är att utgå från sina egna förutsättningar: hur stora slag på resultatet får en plötslig ränteuppgång ha?
En förenklad kalkyl på ränterisken kan göras genom att ta den volym som påverkas av en ränteuppgång, alltså alla lån med rörlig ränta plus de fasträntor som ska omsättas inom ett visst intervall, multiplicerat med den volatilitet man vill ta höjd för. Ser vi historiskt så har många kreditinstitut räknat med ett påslag om 100 baspunkter plus marknadens prissättning.
Den beräknade ränterisken jämförs sedan med hur mycket påverkan detta får ha på resultatet. Håller vi en jämn förfallostruktur och förlänger ränte- och kapitalbindningen så kan vi minska volymen som påverkas av en eventuell ränteuppgång kommande år.
Vill man som kund ha hjälp med att hitta lämplig kapital- och räntebindningstid för sin enhet så får man gärna kontakta sin finansrådgivare på Kommuninvest.
Rådgivningsmaterialet: Finanspolicy inom kommunsektorn. Vägledning
