Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Viktigt att få VA-ekvationen att gå ihop

VA-investeringar är ett område som fått allt större uppmärksamhet i kommunsektorn. Det finns stora underhållsbehov samt viktiga beredskaps- och hållbarhetsfrågor att hantera. Samtidigt har stigande räntor satt press på en strikt finansieringsmodell. Sofia Frändberg, finansrådgivare på Kommuninvest, ser positivt på att en statlig utredning nu tittar närmare på hur VA-systemet kan göras mer robust.

VA-investeringarna tycks ha hamnat i lite av ett nytt ljus. Varför det?

– Sedan en tid tillbaka har vi en mycket aktiv kunddialog i VA-frågorna. Vi har hamnat i ett läge där flera faktorer samspelar i en utmanande problembild. Intresset är stort och växande inte minst beroende på flera händelser i närtid med översvämningar och annat.

I grunden brottas många av våra kunder med eftersatt underhåll och ett stort investeringsbehov. VA-systemen är inte sällan både gamla och slitna, det medför stora kostnader när akuta problem uppstår. Mycket av VA-infrastrukturen byggdes, ofta med hjälp av statsbidrag, under 1950- och 60-talet. Sedan dess har investeringstakten i perioder varit för låg. I takt med att tillgångarna också skrivits av har avgifterna hållits nere. Nu fungerar detta upplägg inte längre. Den generella investeringstakten behöver drivas upp till högre nivåer. Samtidigt har det adderats nya investeringsbehov kopplade till bland annat beredskap, där samhällsutvecklingen ställer högre krav på säkerhet och robusthet, och hållbarhet, där VA-verksamheterna är en viktig del i den gröna omställningen.

I sin senaste investeringsrapport, som publicerades i maj, beräknade Svenskt Vatten det årliga investeringsbehovet till 31 miljarder kronor. Idag investeras det omkring 21 miljarder kronor. Det ger en underinvestering per år på ca 10 miljarder kronor.¹

Vad som har tillkommit utöver detta är de snabbt stigande räntorna. Det har gjort att investerings- och finansieringskalkylerna har förändrats. Det har blivit svårare att få ekonomin i VA-kollektiven att gå ihop utan betydande avgiftshöjningar och det har också, i den kontexten, blivit tuffare att starta upp de omfattande investeringar som ofta är helt nödvändiga på längre sikt.

Det talas en hel del om höjningar av VA-taxor. Vart är den utvecklingen på väg?  

– Till att börja med ska det konstateras att VA-taxorna varierar en hel del över landet. Skillnaden mellan den dyraste och den billigaste kommunen är nästan 500 procent. Mycket har med grundläggande förutsättningar att göra. Där ytorna är stora, befolkningen gles och/eller markförhållandena svåra tenderar kostnaderna att bli högre. I utpräglade turistkommuner, där befolkningen ökar markant under sommar- eller vintermånaderna, blir kostnaderna oproportionerligt höga för de året runt-boende. O s v.

Med det sagt är det en allmän trend att taxorna rör sig uppåt. Med stora investeringsbehov och ökade räntekostnader är detta svårt att undvika. På vissa ställen kan det vara frågan om tvåsiffriga taxehöjningar. Vi får se vad som finns med i de budgetar som många kommuner antar nu under november månad.

Vad är viktigast för kunderna att tänka på i ett finansieringsperspektiv?  

– Precis som på många andra områden är det klokt att utgå från behoven. Vilken investeringstakt krävs för att hålla VA-systemet i gott skick? En erfarenhet som många nu tar med sig – vilket är ett inspel vi regelbundet får – är att det inte lönar sig att nedprioritera underhåll och upprustning. Att investera för lite blir ofta en minushistoria i längden.

På Kommuninvest får vi ofta frågor kring om det går att räkna med lånefinansiering från oss för långsiktiga investeringssatsningar. Som kreditinstitut kan vi på förhand inte ge några hundraprocentiga garantier när det gäller lån längre fram i tiden. Men vår inriktning är tydlig. Så länge som den finansiella styrkan hos kunden är god kan vi normalt sett bistå med de lånevolymer som behövs, vi har inga lånetak. Om investeringsbehoven ökar är vi beredda att i dialog med kund göra en fördjupad granskning för att kunna se om vår utlåning också kan öka.

Det är viktigt att se de hållbara möjligheterna. Att driva hållbarhet är inte bara bra i sig. På vår hållbara utlåning har vi även två baspunkters rabatt. VA-sektorn har flyttat fram sina positioner i hållbarhetsarbetet. Denna trend finns det all anledning att förstärka. I vårt gröna program är VA en växande kategori. Den utgör nästan 15 procent av den gröna projektportföljen. Investeringsprojekten skapar stor miljönytta genom bl a minskade utsläpp (av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen), ökad energieffektivitet i avlopps- och reningsverk samt egenproduktion av elektricitet och biogas. Om din kommun inte har Gröna lån inom kategorin VA så kan ni läsa mer om det på Kommuninvests hemsida² och göra en ansökan. Har du frågor eller funderingar så är du välkommen att höra av dig!

Regeringen har tillsatt en utredning på området, VA-beredskapsutredningen, som ska vara klar i början av nästa år. Vad kan komma ut av den?  

– Utredningen handlar primärt om att, med en utveckling där beredskaps- och hållbarhetsperspektiven blivit mer framträdande, säkra kontinuiteten i VA-verksamheten.³ Som en del i helheten ska utredningen analysera involverade aktörers förutsättningar, och vid behov föreslå åtgärder för att öka förutsättningarna, när det gäller att genomföra de investeringar som krävs.

Jag uppfattar att det finns en bred samsyn inom kommunsektorn om att något behöver göras på området, så det är naturligtvis positivt att frågorna uppmärksammas.

Finansieringsmodellen för VA är i nuläget snäv. Frågan är hur den kan göras mer ändamålsenlig. Vårt webbinarium inom Finansforum, ”VA-investeringar på efterkälken: Vad behöver göras för att säkra hållbara investeringsnivåer?”, gav en bra bild av den diskussion som pågår. Till de åtgärdsförslag som där lyftes fram hör:

  • Utöka möjligheterna att fondera till framtida investeringar
  • Göra det möjligt att balansera resultaten – överskott eller underskott – över en längre tid än tre år
  • Värdera om VA-kollektiven, i likhet med kommunerna, ska kunna jobba med överskottsmål för att på så vis kunna bära långsiktiga investeringar
  • Värdera om finansieringsprincipen ska tillämpas tydligt även inom VA – med konsekvensen att staten går in och kompenserar de ökande krav som kommer från såväl europeisk som nationell nivå

Till sist är det ett politiskt beslut om vilken inriktning som väljs, fram till dess är det viktigt att beakta och utvärdera alla aspekter.

Länkar:

¹ Svenskt Vatten: Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp
² Kommuninvest Gröna lån: https://kommuninvest.se/for-kunder/vara-produkter/grona-lan-2/
³ Kommittédirektivet för VA-beredskapsutredningen: Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster
Kommuninvest Finansforum på YouTube: VA-investeringar på efterkälken: Vad behöver göras för att säkra hållbara investeringsnivåer?