De senaste veckorna har det varit stora rörelser i räntemarknaden. I och med att ledande centralbanker pausat eller stoppat fortsatta räntehöjningar, och i stället börjat prata om kommande räntesänkningar, har dynamiken förändrats markant. Vissa räntor har redan gått ner. Andra tycks vara på väg att göra det. Maria Åström, finansrådgivare på Kommuninvest, konstaterar att det även i detta läge gäller att hålla huvudet kallt i arbetet med lån, skuldportföljer och finanspolicys.
Vad är det som händer i räntemarknaden?
– Enkelt uttryckt är vi i en situation där inflationen fallit så mycket att flera ledande centralbanker valt att pausa eller stoppa sina räntehöjningar för att i stället börja blicka framåt mot kommande räntesänkningar. Marknaden har överlag reagerat positivt.
Den 5-åriga swap-räntan, som brukar vara en god indikator, har redan fallit med i storleksordningen 100 baspunkter sedan slutet av oktober. Stibor 3 mån, på den rörliga sidan, har minskat något sedan slutet av november. Där är marknadens förväntan en tydlig minskning under första halvåret 2024. Detaljerad räntedata – både aktuell, historisk och framåtblickande – finns tillgänglig i KI Finans.
Även om osäkerheten alltjämt är stor, och ytterligare höjningar och ökningar naturligtvis inte kan uteslutas, pekar nu mycket på en successiv rörelse mot lägre räntenivåer. Hur långt en sådan rörelse kan tänkas gå är en öppen fråga. Men där finns i alla fall den synliga trenden.
Vad betyder detta för hanteringen av lån och skuldportföljer inom kommunsektorn?
– Jag tror att många välkomnar vad som ser ut att vara en förflyttning i riktning mot lägre räntor. På det generella planet är det bra för räntekostnaderna.
Samtidigt finns det en komplexitet i detta som det gäller att ha koll på. På många håll är räntenivåerna i enskilda skuldportföljer fortfarande på väg uppåt. Det ligger fortfarande kvar en hel del lån som togs när räntenivåerna var mycket låga. När de omsätts/refinansieras landar räntorna oundvikligen på klart högre nivåer än tidigare. Även nyupplåning i detta skede drar i de allra flesta fall upp genomsnittsräntan i den aktuella skuldportföljen. Det kommer alltså att dröja ett tag innan sjunkande marknadsräntor får så stor inverkan på skuldportföljerna att genomsnittliga räntor och kostnader vänder nedåt.
Precis som vid en ränteuppgång är det skuldportföljerna med de kortaste genomsnittliga löptiderna som påverkas snabbast. Där kan genomsnittsräntan börja minska på inte alltför lång sikt.
De senaste två åren har det pratats skuldförvaltning i ränteuppgång. Vad bör man tänka på när räntorna i stället faller?
– Man ska hålla huvudet kallt och tänka på samma sätt som vid en ränteuppgång. Det är viktig att fortsätta följa sin finanspolicy: att hålla fast vid kapital- och räntebindningstid, att ha ett långsiktigt perspektiv samt att bara låna upp när man verkligen behöver det. En gedigen finanspolicy, som utgår från den egna räntekänsligheten och den riskprofil som man bedömt är rimlig, ska fungera både i tider av ränteuppgång och räntenedgång.
När marknadsräntorna rör sig mycket kan det vara lockande att testa att ”slå marknaden”. Det är ingen bra idé. Spekulation bör man definitivt undvika. Om marknaden får rätt så kan man inte spara pengar på att försöka ta lån vid ”rätt tidpunkt”. Nyckeln till framgång är i stället det systematiska arbetssättet. Har man god spridning på portföljens förfall så kommer man också få lägre räntor vid varje låneomsättning i takt med att räntorna faller.
