Den kommunala ekonomin befinner sig alltjämt under hård press. I reala termer beräknas skatteunderlagsutvecklingen bli sämre för 2024 än för 2023. Först därefter verkar det vända uppåt. I detta läge är det viktigt att, som en del i helheten, ha så god koll som möjligt även på den långsiktiga ekonomistyrningen. Sofia Frändberg, finansrådgivare på Kommuninvest, konstaterar att en genomarbetad långsiktig planering kan ge förbättrade handlingsmöjligheter även på kort sikt.
Så här en liten bit in på 2024: Vad tror du om den fortsatta utvecklingen för den kommunala ekonomin?
– Jag skulle säga att vi ser blandade signaler, som fortfarande tippar över åt det negativa hållet. Sedan vet vi att det finns en stark anpassningsförmåga i sektorn som helhet.
Å ena sidan är det relativt tydligt, om man lyssnar på såväl centralbanker som bedömningar i marknaden, att inflation och räntor är på väg ner. De långa räntorna har redan fallit markant under de senaste månaderna. Den stora frågan är hur lång tid det tar innan räntorna kommer ner till stabila lägre nivåer, där finns det olika förväntningar från banker, kapitalmarknad och inte minst Riksbanken. För kommunsektorn, liksom för samhällsekonomin i allmänhet, bör nedgången åtminstone i förlängningen ge ett dämpat kostnadstryck.
Å andra sidan fortsätter arbetsmarknaden att försvagas. I den prognos som finansministern presenterade strax före jul stiger arbetslösheten från 7,7 procent för 2023 till 8,4 procent för 2024 och 8,5 procent för 2025. Först därefter minskar den igen till 7,6 procent för 2026. Detta kommer, bland annat genom skatteunderlagsutvecklingen, att slå igenom i den kommunala ekonomin.¹
I sin senaste prognos, från december, ser SKR framför sig att såväl sysselsättningen som antalet arbetade timmar minskar på kort sikt. Givet den övriga kontexten innebär det att skatteunderlaget i reala termer, efter att ha fallit med 1,1 procent under 2023, beräknas falla med ytterligare 1,8 procent under 2024. Först därefter vänder det uppåt.²
En stor svårighet för kommunsektorn är också problemen med att hitta rätt kompetens. Det är avgörande att det finns ett brett samarbete för att fler personer, med rätt kompetens, ska stå till arbetsmarknadens förfogande.
Sammantaget får vi nog räkna med ett tufft 2024 innan makroläget förhoppningsvis förbättras betydligt.
Hur kan man hantera en sådan utveckling?
– Förutsättningarna varierar en hel del över landet. Men de flesta av regionerna och ett stort antal kommuner kämpar sig nu igenom ett ekonomiskt stålbad. På vissa håll handlar det om drastiska åtgärder för att få den ekonomiska ekvationen att hjälpligt fungera.
Där det är som värst rör det sig om att systematiskt identifiera och genomföra effektiviseringar och besparingar i centrala verksamheter. Detta är ofta ett riktigt svårt jobb, men vi ser ofta att en långsiktig politisk enighet om ekonomin ger en bra effekt. Prioritering av investeringar och kloka finansiella mål, som man aktivt arbetar med och följer upp, är viktiga verktyg.
Med stigande räntor har skuldsidan fått en betydligt större tyngd än tidigare. Om man inte gjort det redan – vilket många har – så är det hög tid att se över och uppdatera sin finanspolicy. Med fördel gör man det arbetet tillsammans i koncernen för att hitta den risknivå man vill förhålla sig till beroende på finansiell styrka. På så vis får man koll på sina räntekostnader och de risker som är förknippade med skuldförvaltningen. Utmaningen är att hantera förväntade ränterörelser inom dom ramar man har i sin finanspolicy och att tänka långsiktigt.
Vi ser att kommuner och regioner har nytta av att strama upp sin likviditetshantering. Även här medför de högre räntenivåerna att frågorna får ökad tyngd. Om man har möjlighet att över tid ligga lite mer tight med likviditeten så kan det ge direkta besparingar. Även här är det en framgångsfaktor att ha en bra koncernsamordning och en god kommunikation internt avseende betalningsplaner för olika investeringar.
Vi ser även att den långsiktiga ekonomistyrningen har betydelse. Med en svår problembild i det korta perspektivet kan det vara utmanande att också försöka lyfta blicken. Men vår erfarenhet, inte minst från den senaste tiden, är att det lönar sig att göra det. Att utifrån trender och nyckeltal sätta en långsiktig plan/strategi, på åtminstone 5–7 år, kan ge förbättrade handlingsmöjligheter även på kort sikt.
Där det finns långsiktiga planer/strategier som genomförs i realiteten har man ofta läget under kontroll. Där styrningen är svagare och/eller bara kortsiktig har man det oftast mer besvärligt. Man slås av hur viktigt det grundläggande ekonomiska fotarbetet kan vara.
Vad kan Kommuninvest hjälpa till med?
– När det gäller praktiska insatser i verksamheten finns en gedigen kompetens hos SKR – exempelvis i den s k ”prislappsmodellen”. Organisationer som Sveriges Allmännytta och Svenskt Vatten har verksamhetskunnandet på sina respektive områden.
Kommuninvest har en vägledning för finanspolicy³ och en handbok i skuldförvaltning⁴ som kan vara mycket användbara. Både skuldförvaltning och likviditetshantering kan man med stor fördel arbeta med i våra digitala verktyg inom KI Finans⁵.
Jag skulle också vilja slå ett extra slag för det vi har att erbjuda inom ”Styrning i finansiell balans”⁶. Vi har en rapport och en beräkningsmodell. Att bygga ut den långsiktiga ekonomistyrningen är inte gjort i en handvändning, men ofta går det ändå att komma ganska långt med begränsade ansträngningar.
Vi på Kommuninvest bistår gärna, välkommen att höra av dig till din finansrådgivare!
¹ Finansdepartementet 2023-12-21: Ekonomiska läget och utsikter
² SKR 2023-12-14: Aktuell Ekonomi 23:56
³ Kommuninvest.se: https://kommuninvest.se/for-kunder/finanspolicy/
⁴ Kommuninvest.se: https://kommuninvest.se/for-kunder/handbok-i-skuldforvaltning-for-kommunsektorn/
⁵ Kommuninvest.se: https://kommuninvest.se/for-kunder/ki-finans/
⁶ Kommuninvest.se: https://kommuninvest.se/for-kunder/styrning-av-finansiell-balans/
