Alltmer tyder på att kommunsektorn går mot en mer aktiv likviditetshantering. Likviditetsflödena är pressade, och/eller pressas, på ett annat sätt än för något år sedan. Theresia Ferm, finansrådgivare på Kommuninvest, konstaterar att likviditetsfrågorna fått en mer central roll samt att dynamiken i likviditetshanteringen var extra stark i december och januari.
Vad är det som nu händer i likviditetshanteringen?
– I grunden har de tuffa ekonomiska tiderna på sistone lett till att likviditetssituationen blivit stramare på flera håll. Detta gäller särskilt för regionerna. De höjda räntenivåerna har också, vid sidan av detta, skapat incitament för att hålla likviditeten nere i syfte att minska räntekostnaderna. Överskottslikviditet är numera relativt dyrt.
I december, och i viss mån i januari, såg vi utöver detta att andra specifika faktorer kom in i bilden. Sammantaget formade detta en tydlig tendens till utökad upplåning.
Det kom indikationer på att vissa bygg- och stadsutvecklingsprojekt tagit fart och att detta genererat större lånebehov än förväntat. Ett nytt upplägg för pensionsinbetalningar, som inte alla helt och hållet planerat för, skapade ett förändrat likviditetsmönster i december. Styrkan och precisionen i koncernsamordningen – med en risk för att underskatta upplåningsbehoven på totalen – var en aspekt som spelade in i några fall. Efter en period på knappt två månader med en nedgång särskilt i de fasta räntorna blev det också ett ganska vanligt val att, med en god prisbild, låna upp i december snarare än att vänta till andra sidan av årsskiftet.
Vad finns det att vinna på en snävare likviditetsplanering?
– I allmänna termer är det naturligtvis de lägre räntekostnaderna som är den stora plussidan. Med mindre lånevolymer går kostnaden ner.
Samtidigt har vi sett att det också ligger ett tydligt värde i att skapa de arbetssätt som gör att man når dit. Till stor del rör det sig om att, i en mer detaljerad analys, skaffa bättre koll på de in- och utflöden som man har att jobba med. Ofta är det de precisa prognoserna, och hur man utifrån dem kan genomföra anpassningar, som gör den riktigt betydande skillnaden.
Störst potential finns inte sällan i koncernperspektivet. Att som koncern gå från separat till samlad likviditetshantering, vilket kan vara en utmaning, ger som regel mycket goda effekter. Med ökad kontroll kan man göra finjusteringar som annars inte är möjliga.
Jag brukar alltid passa på att slå ett slag för vårt digitala verktyg Likviditet & Investeringar. Där finns alla möjligheter att vässa den egna likviditetshanteringen.
Vad tror du om utvecklingen framåt?
– På kort sikt, åtminstone för 2024 och en bit in på 2025, talar det mesta för att den kommunala ekonomin kommer att fortsätta vara under hård press. Det i sig kommer sannolikt att upprätthålla trycket på likviditeten.
Mycket tyder på att räntorna är på väg nedåt. Det skulle kunna ge något svagare incitament att trimma lånevolymer. Men å andra sidan är det är svårt att se att räntorna skulle falla till de riktigt låga – och bitvis negativa – nivåer som gällde under lång tid. Därmed kommer det fortsatt att löna sig att hålla likviditeten nere.
Jag tycker att det finns goda själ att tro att likviditetsfrågorna kommer att finnas högt uppe på den ekonomiska agendan ett bra tag till. De är alldeles för viktiga för att läggas åt sidan.
Material:
Inspelning: KI Finans-utbildning i likviditetsplanering – med kundperspektiv Caroline Karlsson
Inspelning: Del av KI Finans-utbildning i likviditetsplanering – kundperspektiv Hans Kenttä
5 frågor för en bättre likviditetsplanering
