Befolkningstillväxten i Sverige har minskat på senare år. Samtidigt har de långsiktiga befolkningsprognoserna reviderats ner. Detta får stor inverkan på planeringen i kommunsektorn. Investeringsbehoven på vissa områden minskar. Alltfler kommuner och regioner behöver jobba med krympande befolkningsunderlag. En förändrad fördelning mellan olika åldersgrupper ger en annorlunda dynamik i ekonomistyrning och budgetarbete. Daniel Nykvist, biträdande chef för kundgruppen och finansrådgivare på Kommuninvest, betonar vikten av att ha god koll på utvecklingen. Om man inte anpassar sig till nya förutsättningar kan man hamna snett.
Vad är det som händer med demografin?
– Om man ser till hela landet så har det sedan pandemin skett en ganska hastig inbromsning. Befolkningen växer inte lika snabbt som tidigare. SCB presenterade förra veckan befolkningsstatistiken för 2023.1 Den visar på en befolkningsökning, på 0,3 procent, som är den lägsta sedan 2001. Den lägre befolkningstillväxten beror på minskat barnafödande, minskad invandring och ökad utvandring.
Tittar man i detalj på utvecklingen i olika delar av landet så verkar de negativa trenderna bli allt vanligare. Enligt SCB minskade folkmängden under 2023 i 193 av landets 290 kommuner. 2022 hade 131 kommuner en folkminskning.
I takt med att befolkningstillväxten bromsat in har också de långsiktiga befolkningsprognoserna reviderats ner. Att det nu föds relativt få barn får exempelvis effekter år för år framöver. Barnkullarna blir mindre än vad de tidigare varit.
25 april offentliggör SCB en mer omfattande analys av den framtida befolkningsutvecklingen. Detta är något som görs vart tredje år. Analysen blir viktig läsning för kommunsektorn och många andra samhällsaktörer. Där ges en tydlig bild av vad vi har att räkna med på lång sikt.
Vad får den vikande befolkningstrenden för konsekvenser för kommunsektorn?
– Befolkningsutvecklingen är en grundbult i den kommunala planeringen. Den avgör hur man ska dimensionera verksamheter, infrastruktur och exploatering. Vad ska man investera i och när ska det ske?
De mest direkta effekterna märks inom förskolan och skolan. Med de små barnkullarna är det många kommuner som nu snabbt drar ner på kapaciteten inom förskolan och dessutom ser över de fortsatta lokalbehoven inom grundskolan. Detta för att undvika att bli stående med överkapacitet.
Om den svaga befolkningstillväxten håller i sig så blir det nödvändigt att omvärdera sådant som verksamhetsstorlek och lokaler även på flera områden. Man behöver syna sin investeringsplan. Är den kapacitetsutveckling som man tidigare planerat för fortfarande riktig och relevant?
Sedan blir det en betydande förflyttning om dynamiken med vikande befolkningsunderlag biter sig fast på alltfler ställen i landet. Utvecklingen har redan gått långt i det avseendet. Det kan vara utmanande, inte minst politiskt, att jobba med att skala ner snarare än att skala upp verksamheter. Det går självfallet att driva god ekonomi och hög kvalitet även i krympande befolkning. Men man får resonera på ett lite annorlunda sätt.
Hur demografin i olika åldergrupper ser ut är unikt för varje kommun. Gemensamt verkar dock vara en större andel äldre på sikt. Planerna framöver behöver ta hänsyn till respektive kommuns befolkningstillväxt mellan olika åldergrupper, som exempelvis barn i skolåldern och andelen äldre. Där andelen äldre ökar kan detta sätta särskild press på leverans och finansiering av omsorg och service.
Vad är det viktigaste att tänka på i det här läget?
– Att ta ett steg tillbaka och säkerställa att man har en realistik prognos för en egna kommunen utifrån den data och de faktiska framtidsutsikter som man sitter med.
Utifrån den kommande SCB-analysen av befokningsutvecklingen är det klokt att göra en noggrann genomgång av hur man i den egna kommunen ligger till. Håller prognosen, eller behöver den revideras?
Ganska många kommuner har länge tenderat att arbeta med alltför optimistiska befolkningsprognoser. Det är naturligtvis inte fel att sträva efter att växa. Men att kalkylera med en alltför positiv befolkningsutveckling kan bli både dyrt och problematiskt i längden. Då riskerar man att överdimensionera och därmed dra på sig merkostnader och meradministration som inte ger något nytta för kommuninvånarna.
1 SCB 2024-02-22: Lägsta folkökningen på 22 år
