En grupp med de största nordiska emittenterna inom den offentliga sektorn publicerar idag Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting, som innehåller uppdaterade riktlinjer för rapportering av gröna obligationer.
Dokumentet innehåller revideringar av kritiska mått för att kvantifiera påverkan och nya rekommendationer för att återspegla den senaste marknadsutvecklingen. Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting, som nu är inne på sin fjärde upplaga, introducerades för första gången 2017.
– För att hållbara obligationer ska behålla och stärka sin trovärdighet som användbara verktyg för att finansiera omställningen är det viktigt att marknadsaktörerna genomför emissioner och rapportering på ett omsorgsfullt och transparent sätt, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest och samordnare för det nordiska samarbetet.
Det nordiska samarbetet inom den offentliga sektorn har till syfte att harmonisera och främja rapporteringspraxis för gröna obligationer. Dokumentet Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting är en praktisk användarguide och en första ingång för emittenter och lanserades första gången 2017 och uppdaterades därefter 2019 och 2020.
De väsentliga förändringarna i 2024 års uppdatering inkluderar reviderade emissionsfaktorer för el och fjärrvärme, samt rekommendationer för årgångsrapportering, tillbakablickar, allokeringsperioder, regulatoriska referenser och ESG-strategi och riskhantering.
Mikko Noronen, hållbarhetschef på finska MuniFin, säger att emissionsfaktorn för el är ett viktigt antagande när man beräknar miljöpåverkan av finansierade projekt.
– Att besluta om en gemensam strategi för att uppskatta effekten av el som används, minskas, undviks eller produceras har varit en av gruppens viktiga uppgifter. I denna uppdatering reviderade vi emissionsfaktorn nedåt för att återspegla utvecklingen inom energisektorn och förtydliga möjliga alternativa rapporteringsmetoder, säger Mikko Noronen.
Den nya emissionsfaktorn för el har fastställts till 191 g CO2e/kWh, jämfört med 315 g CO2e/kWh i 2020 års uppdatering. Detta återspeglar främst den fortsatta och förväntade framtida utfasningen av fossila bränslen i det europeiska energisystemet. Den nordiska gruppen har också anpassat sig ett steg längre till den beräkningsmetod som de multilaterala utvecklingsbankerna har använt.
Den nordiska koncernen har bestämt sig för en konsekvensstrategi, med en emissionsfaktor baserad på det europeiska elnätet, dock exklusive Cypern som inte är anslutet till EU:s elnät samtidigt som Storbritannien och Norge som är anslutna inkluderas.
I grunden kommer ett grönt projekt som minskar användningen av el eller tillför ny kapacitet från förnybara energikällor att öka nettoexporten av ren el från det nordiska energisystemet till kontinentaleuropa. Emittenter kan välja att beräkna påverkan även på grundval av en fördelnings- och redovisningsmetod, men uppmuntras i sådana fall att inkludera information för att underlätta jämförelser.
Dokumentet är främst framtaget för att hjälpa nordiska emittenter inom den offentliga sektorn att rapportera om miljöpåverkan från sina investeringar, samt att harmonisera rapporteringsmetoder till förmån för investerare i gröna obligationer, men Nordic Position Paper används av emittenter även inom den privata sektorn.
– Målet här är att främja robusta, transparenta och pragmatiska rapporteringsmetoder för gröna obligationer som tar hänsyn till en mängd olika perspektiv, inklusive både allokerings- och effektrapportering. Med tanke på den vikt som investerare och beslutsfattare lägger vid gröna obligationer är det viktigt att tillhandahålla trovärdig transparens, säger Venil Sælebakke, rådgivare inom klimat och grön finansiering på norska Kommunalbanken (KBN).
Om det nordiska positionsdokumentet om effektrapportering av gröna obligationer
I Nordic Position Paper föreslås en översikt över hur miljönyttan av gröna obligationer ska redovisas. Den ger också vägledning i allmänna frågor, som till exempel för att skilja mellan minskade och undvikna utsläpp, samt för att rapportera effekter i förhållande till utbetalda tilldelningar av gröna obligationer.
Dokumentet har utvecklats av en grupp bestående av emittenter av gröna obligationer inom den offentliga sektorn från de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige. Bland dem finns de kommunala upplåningsinstituten Kommunalbanken (KBN, Norge), KommuneKredit (Danmark), Kommuninvest (Sverige) och MuniFin (Finland). Svensk Exportkredit (SEK); samt ett antal svenska kommunala eller regionala emittenter, däribland Göteborgs stad, Linköpings kommun, Lunds kommun, Norrköpings kommun och Örebro kommun, samt region Skåne och region Stockholm.
Crédit Agricole CIB, Nordiska investeringsbanken och SEB är rådgivare till emittentgruppen.
Dokumentet finns tillgängligt för nedladdning från undertecknarnas webbplatser; munifin.fi, kbn.com, kommuninvest.se, kommunekredit.dk och även från ICMA Resource Centre for Green, Social and Sustainability Bonds, icmagroup.org.
Kontaktuppgifter
Sekretariat för positionspappret och huvudsaklig kontakt för frågor och kommentarer
Kommuninvest
Björn Bergstrand, Hållbarhetschef, +46 708 86 94 76, e-post: bjorn.bergstrand@kommuninvest.se
Talesperson för Danmark
KommuneKredit
Guri Weihe, chef för Sustainable Finance, +45 3369 7643, e-post: gwe@kommunekredit.dk
Talesperson för Finland
MuniFin
Mikko Noronen, hållbarhetschef, +358 (0)9 6803 5666, e-post: mikko.noronen@munifin.fi
Talesperson för Norge
Kommunalbanken (KBN)
Venil B. Sælebakke, rådgivare inom klimat och grön finansiering, +47 977 47829, vens@kbn.com
