Eurovision i all ära men för en analytiker är nog SCB:s framskrivning av landets befolkning fram till 2110 vårens stora behållning. De senaste åren har ett lägre barnafödande och en hastigt omlagd migrationspolitik gjort arbetet med att prognosticera landets befolkningsutveckling extra utmanande. I efterhand har alla årliga framskrivningar under 2020-talet framstått som alltför optimistiska. Så frågan den här gången var: Hur stor kommer årets nedrevidering att bli? Nu vet vi svaret. Det blev en kraftig nedrevidering med tydliga implikationer för landets kommuner och regioner. I detta blogginlägg kommer vi titta närmare på befolkningsutvecklingen för landets yngre och äldre invånare fram till 2030 och fundera på vad det innebär för planeringen av kommunsektorns verksamhet framöver.
Barn och unga
Antalet barn som föds varje år i Sverige har på två år sjunkit från runt 115 000 2021 till 100 000 2023. Denna nedgång har varit svår för demografer att förklara, inte minst då antalet kvinnor i familjebildande ålder var historiskt högt förra året. Det förefaller som att yngre människors preferenser för att utöka familjens storlek har förändrats. Figur 1 visar andelen kvinnor som får barn i olika åldrar 2018 respektive 2023. Andelen är lägre i alla åldrar mellan 20 och 40 år men har minskat mest hos kvinnor under 30 år. Till exempel har andelen 25-åriga kvinnor som föder barn under ett år minskat med två procentenheter från 6,8 till 4,8 procent. Det är en nedgång på nästan 30 procent!
Figur 1: Andelen kvinnor som föder barn givet kvinnans ålder
Källa: SCB
Lägre preferenser för familjebildning, i alla fall med barn, och färre antal kvinnor i åldern 30–34 år de kommande åren innebär att antalet födda barn förväntas ligga mellan 95 000 och 100 000 per år fram till 2030. Det kan jämföras med framskrivningen 2020 där antalet födda barn förväntades överstiga 120 000 per år! På några års sikt får detta stora konsekvenser för utbildningsverksamheten i landets kommuner. Figur 2 visar framskrivningen av barn och unga i förskole- och grundskoleåldern 2020 respektive 2024
Figur 2: Förväntat antal barn i åldern 1–5 för åren 2024 till 2030
Källa: SCB
Antalet barn i förskoleåldern kommer vara 12 procent lägre 2030 än i dag och hela 21 procent lägre än vad framskrivningen 2020 gav vid handen. För barn i grundskoleåldern är minskningen mellan 2024 och 2030 sju procent.
Äldre
Till skillnad från utvecklingen av barn och unga så har framskrivningen av antalet äldre fram till 2030 förändrats lite mellan 2020 och 2024. Ökningen av antalet invånare över 80 år har pågått sedan mitten av 2010-talet och kommer fortsätta öka. Figur 3 visar den kumulativa ökningen av antalet invånare i åldersklasserna 80–84 år och 85–89 år mellan 2010 och 2030.
Figur 3: Förändring av antalet 80–84 och 85–89-åringar mellan 2010 och 2030
Källa: SCB
Ökningen av antalet 80–84 åringar har i dagsläget nått halvvägs till sin topp 2028. Antalet 85–89 åringar, som har ett ännu större vård- och omsorgsbehov, kommer att öka med mellan 10 – 20 000 personer varje år fram till 2030.
Gasa och bromsa samtidigt
Kommunsektorn behöver ständigt anpassa sin verksamhet, på grund av förändrade omständigheter och förändrade uppdragsbeskrivningar. Det är inget nytt i sig. Det som är speciellt denna gång är att framför allt kommunerna behöver gasa och bromsa på samma gång. Förskoleverksamheten, och till viss del även grundskolan, är överdimensionerad i dagsläget med tanke på utvecklingen framöver samtidigt som hemtjänst och omsorg i särskilt boende behöver utökas. Expansion och neddragningar har båda sina utmaningar. Att genomföra stora investeringar och utöka en verksamhet på kort tid kan vara kostnadsdrivande och skapa sin form av organisatorisk stress medan neddragningar i form av till exempel sammanslagningar och nedläggningar är politiskt svåra beslut som ofta leder till missnöje hos dem som berörs. Nu tillkommer även utmaningen att på relativt kort tid föra över resurser från en stor verksamhet till en annan. Det ställer stora krav på förtroendevalda och tjänstepersoner att på ett pedagogiskt sätt förklara varför detta sker, både till anställda i organisationen och till kommunens invånare.
