I en kommunal kontext handlar kapacitet om förmågan hos en kommun att både utföra sitt lagstadgade uppdrag och att utveckla verksamheten så att den är anpassad till samhällsutvecklingen i stort. I takt med att komplexiteten i kommunernas uppdrag ökar, på grund av bland annat demografiska förändringar, utökade ansvarsområden och olika former av yttre hot, har begreppet kapacitet blivit ett centralt och återkommande begrepp i samhällsdebatten. Kommunperspektivutredningen Steg mot stärkt kapacitet, som kom ut tidigare i år, använde till exempel begreppet 298 gånger på knappt 160 sidor!
I detta blogginlägg tittar vi närmare på vad kapacitet kan innebära i praktiken utifrån den nyligen publicerade forskningsrapporten Kapacitet att bygga samhället, som Kommuninvest varit med och finansierat.
I sin rapport utgår forskarna från sex kommuner i olika delar av landet. Utifrån kommunernas nutidshistoria, rumsliga förutsättningar och organisation analyseras kommunernas kapacitet. För den som är eller har varit verksam som förtroendevald eller tjänsteperson i en kommun är igenkänningsfaktorn, i både beskrivningarna av kommunerna och de slutsatser som forskarna lyfter fram, hög. Här följer ett axplock av de senare:
- Urbaniseringens utmaningar finns inte bara mellan kommuner utan även inom kommuner. I kommuner med flera tätorter eller med en relativt liten centralort och många mindre samhällen blir dragkampen om begränsade resurser mellan centrum och periferi tydlig. Den geografiska befolkningssammansättningen utmanar därmed både kommunens ekonomiska och organisatoriska kapacitet. Många mindre enheter inom utbildning och vård och omsorg tenderar att vara dyrare än få större enheter och driver därmed upp kostnaderna för den kommunala verksamheten. Dessutom är frågan om vad som är en rättvis fördelning av resurser olika tätorter ibland en så utmanande och känslig fråga för politiken att det i värsta fall kan leda till att viktiga beslut inte blir fattade.
- Sveriges 290 kommuner äger tillsammans cirka 2 000 företag. Företagen är en resurs för kommunen i arbetet med att utveckla lokalsamhället. Men för att för att kommunkoncernens samlade resurser ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt krävs ett visst mått av centralisering och gemensam inriktning. Ökad koncernsamordning med avseende på bland annat investeringar identifierar forskarna som en framgångsfaktor när det gäller att öka kommunens organisatoriska kapacitet för att skapa en positiv samhällsutveckling. Vägen dit är dock inte alltid smärtfri och kan kräva förändringar i både organisation och ledarskap.
- De sista tio åren har Sveriges kommuner hanterat både en akut flyktingkris och en omfattande pandemi. En del kommuner har på senare år även fått förfrågningar om stora företagsetableringar, som i sin tur ställer krav på snabba och stora beslut om diverse kommunala satsningar. Andra kommuner har utsatts för omfattande cyberattacker, som slagit ut hela eller delar av den digitala infrastrukturen. Kapacitet handlar inte bara om att planera för det förväntade utan även om att ha förmågan att kunna hantera det oväntade. Vilken kapacitet har då landets kommuner att kunna hantera stora och icke förutsedda händelser? Den tidigare nämnda Kommunperspektivutredningen lyfter fram de större kommunernas större administrativa resurser och de mindre kommunernas korta och därmed snabbare beslutsvägar som två styrkor i sammanhanget.
Den nya rapporten Kapacitet att bygga samhälle är en lättillgänglig introduktion till vilka faktorer som påverkar kommunernas kapacitet att driva, utveckla och styra sin verksamhet. För den som brukar bänka sig framför På spåret bjuder rapporten även på en spännande utmaning när det gäller att baklängesidentifiera vilka kommuner det är som forskarna har studerat. Rätt län ger en poäng, rätt kommun tre.
