Jag börjar varje dag med ett eller två glas vatten, beroende på hur törstig jag är. Gärna kallt direkt från kranen. Kostnaden? Försumbar. Under resten av dygnet är min totala vattenförbrukning ungefär 138 liter (om jag är en snittperson från 2022¹). Jag dricker inte alla dessa liter, utan här ingår allt från dusch till tvätt och matlagning. På ett år blir det drygt 50 000 liter. Kostnaden? Ja, det beror på var i landet jag befinner mig. VA-taxorna skiljer sig nämligen en hel del från kommun till kommun. Orsakerna är inte fullt ut kartlagda, men analyser pekar ut bland annat befolkningsstorlek och befolkningstillväxt, bebyggelsetäthet, geografiska förutsättningar samt samverkan som troliga faktorer². I dagens blogginlägg ska jag inte ge mig på att försöka kvantifiera vilka faktorer det är som bidrar mest till skillnaderna i VA-taxor, det får vänta till en annan gång. I stället tittar jag närmare på hur utvecklingen av VA-taxorna har sett ut de senaste åren, och illustrerar hur kostnaden för ett hushåll kan skilja sig åt runt om i landet.
Ungefär 90 procent av Sveriges befolkning är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. För 60 år sedan var samma siffra närmare 50 procent. En viktig faktor i utvecklingen var den stora infrastrukturutbyggnaden av VA-nätet som skedde under 50- 60- och 70-talen³. Utbyggnaden under dessa år är också en av anledningarna till dagens investeringsbehov, eftersom VA-nätet med tiden har åldrats och behöver förnyas. Andra anledningar till varför det krävs investeringar i VA är utbyggnad på grund av tillväxt, nya eller uppdaterade krav från lagstiftning, klimatanpassningar och säkerhetsåtgärder⁴.
Att genomföra stora investeringar kräver kapital, och för kommunernas VA-verksamheter innebär det framför allt lånefinansiering. Anledningen till detta är regelverken som styr. Enligt lagen om vattentjänster får avgifter ”inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen”⁵. Lagen säger alltså att verksamheten ska bedrivas utifrån en självkostnadsprincip. Möjligheten till fondering av pengar till framtida investeringar finns, men begränsas till att endast gälla nyinvesteringar som uppfyller vissa krav.
Uppbyggnaden av större låneskuld innebär högre räntekostnader, en kostnad vars relevans och storlek har stigit den senaste tiden. Kombinationen av stora investeringar och en stigande låneskuld innebär högre kapitalkostnader i form av avskrivningar och räntor. Högre kostnader innebär av naturliga skäl behov av höjda avgifter.
Men hur har då taxeutvecklingen sett ut de senaste åren, och vilken spridning finns det i landet? Figur 1, som visar fördelningen av taxenivåer för alla kommuner 2018 respektive 2023, svarar på båda frågorna. Den nedre axeln, x-axeln, representerar kostnaden under ett helt år för ett ”typhus A”⁶. Typhus är något som används i statistiken för att underlätta jämförelser mellan kommuner, där typhus A är ett enbostadshus med en viss storlek och vattenförbrukning⁷. Den vänstra axeln, y-axeln, representerar hur många kommuner som ligger runt en viss taxenivå. Figuren visar bland annat hur det har skett en tydlig förflyttning med allt fler kommuner på högre taxenivåer. Men den visar också att spridningen blir större, både generellt sett och mellan kommunen med högst respektive lägst avgift.
Figur 1: Fördelning av taxenivåer, 2018 och 2023
Källa: Svenskt Vatten
Låt oss också sätta lite siffror på figuren ovanför. Den genomsnittliga årskostnaden för ett typhus A har mellan 2018-2023 stigit från 7 300 kronor per år till 9 200 kronor per år. Under samma period har skillnaden mellan kommunen med lägst taxa och kommunen med högst taxa stigit från 8 500 kronor till 13 500 kronor. Antal kommuner med en årstaxa över 10 000 kronor har gått från 17 stycken till 98 (!) stycken.
Att höjda avgifter också blir verklighet syns alltså tydligt i statistiken. För 2024 förväntas fortsatta höjningar, med i storleksordningen 10-15 procent i snitt⁸. Statistiken visar även att skillnaderna blir större. Om det beror på att kommunerna är i olika investeringsfaser eller på faktorerna som nämndes i inledningen av bloggen är svårt att säga. Vad som däremot är säkert är att utvecklingen är värd att hålla koll på, och diskuteras vidare.
¹ Svenskt Vatten (2023) https://www.svensktvatten.se/globalassets/organisation-och-juridik/vass/drift/vass_drift-2022_nya.pdf
² Svenskt Vatten (2022) https://www.svensktvatten.se/globalassets/organisation-och-juridik/vass/taxa/kommentarer-till-2022-taxestatistik.pdf
³ SCB (2021)
⁴ Svenskt Vatten (2023) https://vattenbokhandeln.svensktvatten.se/wp-content/uploads/2023/05/SvensktVatten-Investeringsrapport_2023.pdf
⁵ 30 § Lag om allmänna vattentjänster (2006:412)
⁶ Bloggen berör brukningsavgifter.
⁷ Se Svenskt Vatten för full definition på typhus A.
⁸ Svenskt Vatten (2024) https://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/arets-taxeundersokning-oppen-fram-till-februari/
