I förra veckans Finansperspektiv redogjorde Daniel Nykvist, biträdande chef för kundgruppen och finansrådgivare, för vikten av att ha koll på befolkningsutvecklingen i kommunen för att dimensionera rätt när det kommer till verksamhet, infrastruktur och exploatering. Den senaste tidens svaga befolkningstillväxt i Sverige har gjort frågan om dimensionering extra relevant. I dagens blogginlägg bygger vi vidare på Daniels inlägg om hur befolkningsutvecklingen påverkar kommunernas planering och tittar närmare på vilka faktorer det är som bidrar till befolkningsutveckling, och vad det kan innebära för kommuners verksamhet och investeringar. Någon spännande graf ska vi nog också kunna plocka fram.
Låt oss börja i det som ligger till grund för diskussionen, nämligen befolkningsutvecklingen. I SCB:s statistik för helåret 2023 rapporterades den lägsta folkökningen på 22 år. Bidragande faktorer var bland annat ett lågt barnafödande och fler utvandringar än vanligt. Av landets 290 kommuner hade 193 stycken en folkminskning under 2023. Det finns dock en variation i storleken på minskningen eller ökningen, se Figur 1.
Figur 1: Befolkningsutveckling per kommun, 2023
Källa: SCB
För landet som helhet påverkas befolkningsmängden av invandring till och utvandring från Sverige i kombination med antalet födda och döda. För en enskild kommun spelar också flyttningsströmmarna mellan kommuner roll för tillväxten.
Flera av de kommuner som under 2023 hade en starkt växande befolkning hittar vi i nära anknytning till storstäder. Inte minst hade flera kommuner i Stockholms län en hög tillväxt under 2023. En annan kommun som hamnade högt upp på listan över befolkningstillväxt var Skellefteå, som karaktäriserar den andra typen av kommun med hög eller förväntad hög befolkningstillväxt, nämligen kommuner med stora gröna industrietableringar.
Flera kommuner i norra halvan av Sverige har dock en minskande befolkning, både sett till 2023 och den senaste femårsperioden. I den södra halvan har trenden de senaste fem åren varit lite mer åt det positiva hållet, men siffrorna för 2023 såg även flera av dessa kommuner med minskande befolkning.
Barnafödande
När man pratar om barnafödandet så brukar man ställa det i relation till antalet personer som dör under samma period. Detta brukar man kalla för födelseöverskott (eller underskott om det föds färre barn än människor som dör). Antalet döda i Sverige är relativt konstant från år till år, så födelseöverskottet (eller underskottet) bestäms i mångt och mycket av födelsetalet. De senaste åren har antalet födda barn minskat, från i snitt ungefär 115 000 barn under 2010-talet till 100 000 barn 2023.
I riket har vi vanligtvis ett födelseöverskott varje år, så även 2023, men för en enskild kommun är det inte alls lika självklart. Figur 2 visar på just detta. De allra flesta kommuner hade i stället under 2023 ett födelseunderskott, och de som hade ett överskott var framför allt större städer och kommuner i anknytning till dessa.
Figur 2: Födelseöverskott (eller underskott) per kommun, 2023
Källa: SCB
Beror födelseunderskottet på ett lågt barnafödande kan behovet av investeringar i förskolor och skolor minska, åtminstone på kortare sikt om trenden förväntas vända. Är det en mer långvarig trend kanske det till och med är så att behovet av vissa lokaler försvinner i takt med att gruppen barn och unga minskar. Att antalet barn blir färre gör också att andelen äldre utgör en större del av kommunens befolkningsunderlag. Detta kan skapa kompetensförsörjningsutmaningar i kommunen eftersom barn som inte föds inte heller växer upp och kan bidra till kommunens arbetskraft. Då får man i stället förlita sig på inflyttning och arbetspendlare, vilket är enklare sagt än gjort. En åldrande befolkning kan också ställa krav på investeringar i vård- och omsorgsboenden, även om detta dessutom påverkas av efterfrågan av dessa samt vilka andra insatser som finns tillgängliga för äldre i behov av vård- och omsorg.
På kort sikt kan alltså en trend med lågt barnafödande innebära lättnader i investeringsbehoven i ovan nämnda områden. På längre sikt finns det däremot stora utmaningar med en sådan utveckling, speciellt i fråga om kompetensförsörjning.
In- och utflyttning
Som nämnt tidigare är in- och utflyttning den andra viktiga komponenten i en kommuns befolkningsutveckling. Är det fler som flyttar från kommunen än till kommunen så innebär det en befolkningsminskning, allt annat lika. Invandring och utvandring på nationell nivå påverkar såklart också, vilket man inte minst såg vid flyktningvågen under andra halvan av 2010-talet.
Jämför man Figur 2 med Figur 3 som i stället för födelseöverskott visar flyttningsöverskott (eller underskott) ser man att det är fler kommuner här som påverkas positivt ut ett befolkningsperspektiv. När det kommer till kommunerna med flyttningsöverskott känner vi igen flera sen tidigare. Det är inte ovanligt att kommuner som växer gör det i båda aspekterna.
Andra kommuner som har haft ett flyttningsöverskott under 2023 är bland annat kommuner med universitet och högskolor. Att börja studera är en vanlig anledning till flytt och bidrar därför positivt till befolkningsutvecklingen i just dessa kommuner. I figuren ser vi också en del kommuner i norra Sverige som har positiva flyttningsströmmar. En anledning till detta är förstås industrisatsningar som bidrar med arbetsmöjligheter.
Figur 3: Flyttningsöverskott (eller underskott) per kommun, 2023
Källa: SCB
Beroende på vilka typer av människor det är som flyttar in i kommunen kan det finnas behov av olika typer av investeringar. I de allra flesta fall är dock tillgången till bostäder central. Är det barnfamiljer som flyttar in behöver det också finnas plats på förskolor och skolor. För en kommun med övergripande hög tillväxttakt blir det utöver bostäder behov av att utöka infrastruktur i form av vatten- och avlopp, gator och vägar.
En motsatt verklighet kan kommuner med flyttningsunderskott ställas inför. Där vakansgraden på bostäder ökar och infrastruktur och verksamhetslokaler är överdimensionerade. Att då ta beslut om att skala ner kan vara tufft, men nödvändigt¹.
Oavsett om en kommun ökar eller minskar, och av vilken anledning, så ställer det krav på anpassning. Lägg därtill en komplexitet i att bedöma utvecklingen framöver så inser man vad svårt det är att göra rätt anpassningar i rätt tid. Att kontinuerligt utvärdera sina befolkningsprognoser och investeringsplaner är av dessa anledningar extra viktigt.
¹ I forskning om kommuner med minskande befolkningsunderlag beskrivs till exempel att en minskad vattenkonsumtion över längre tid och således ett minskat vattenflöde kan orsaka tekniska problem i VA-anläggningar.
[Syssner, J., & Jonsson, R. (2020). Understanding Long-Term Policy Failures in Shrinking Municipalities : Examples from Water Management System in Sweden (diva-portal.org)
