Samarbetsprojektet ”Klimatkrav till rimlig kostnad ROT” redovisades i måndags i ett slutseminarium. Utifrån slutsatserna i projektet ska uppdaterade klimatkrav inom Gröna lån införas även för renovering och ombyggnation. Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest, konstaterar att det nu egentligen inte finns några ursäkter för att inte ta hänsyn till klimatet i svenska byggprojekt.
Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av alla klimatutsläpp i Sverige. Forskning har visat att hälften av utsläppen kan ske under byggskedet.
I två delprojekt, på temat ”Klimatkrav till rimlig kostnad”, har IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest – tillsammans med en rad fastighetsägare, byggentreprenörer och miljökonsulter – tagit fram en vägledning för hur man kan ställa upphandlingskrav kopplade till klimatpåverkan från byggnation.
Det första projektet fokuserade på nybyggnation. Det andra projektet, som redovisades på ett slutseminarium i måndags, gäller renovering och ombyggnation. Med hjälp av åtta fastighetsägare med byggentreprenörer, vilka agerat som testpiloter, har det skapats ett kunskapsunderlag för hur man kan beräkna och minska klimatpåverkan från renoverings- och ombyggnadsprojekt.
– Jag är glad och stolt över att vi har lyckats driva denna viktiga samarbetssatsning i mål. Det finns nu en vägledning för att ställa klimatkrav i upphandling, gemensamma anvisningar för klimatberäkningar samt beräkningsverktyg som är redo att användas. Därmed finns det egentligen inga ursäkter för att inte ta hänsyn till klimatet i svenska byggprojekt – oavsett om det gäller nybyggnation, renovering eller ombyggnation, säger Björn.
Utifrån slutsatserna i projekten har Kommuninvest utvecklat kriterierna för grön finansiering. Nya klimatkrav har introducerats för nybyggnation. Den som ansöker om ett Grönt lån ska kunna visa att livscykelinriktade klimatåtgärder genomförs i projektet och att byggnadens klimatpåverkan i byggskedet har beräknats. Dessa krav ska nu ses nu över samt kompletteras med klimatkrav även för renovering och ombyggnation.
– På slutseminariet introducerade jag ett utkast till nya finansieringskriterier för Gröna lån till byggnader. De förslag som tagits fram beaktar dels slutsatserna och vägledningen i klimatkravsprojekten med IVL och Sveriges Allmännytta, dels EU-taxonomin. Vi har ju sedan tidigare aviserat en taxonomianpassning av det gröna finansieringsprogrammet, som nu börjar ta form. Bland annat läggs större vikt vid upphandling som ett verktyg för att nå klimatmål. Ambitionen är att kunna fortsätta främja en utveckling där kommunala miljö- och ekonomifunktioner samverkar allt närmare varandra i omställningsarbetet, säger Björn.
Med tanke på hur viktig bygg- och fastighetssektorn är för de samlade klimatutsläppen i Sverige får förbättringar i klimatarbetet på detta område en särskild tyngd. Björn exemplifierar med Skellefteåbostäder (Skebo) och deras nya modell för att utvärdera anbud vid nybyggnation, där smarta och hållbara lösningar premieras och som har resulterat i anbud med lägre klimatbelastning och bättre energiprestanda.
– Det är viktigt att hela tiden se den egna rollen i klimatomställningen och hur denna roll kan utvecklas. Detta är ett område där Kommuninvest – som kommunsektorns ledande långivare och med de förmånliga Gröna lånen – faktiskt kan göra skillnad. Det gäller inte bara i den lilla skalan, utan även i det större perspektivet, avslutar Björn.
