Demografi är ett spännande forskningsområde. En del forskare hävdar att förändringar i befolkningens storlek, fördelning och sammansättning kan förklara de flesta större ekonomiska, politiska och även kulturella skeenden i våra samhällen.
Det har nu snart gått ett sekel sedan makarna Myrdal med utgångspunkt i 1920 års folkräkning började studera befolkningsutvecklingen i Sverige. Deras tankar och analyser mynnade ut i boken Kris i befolkningsfrågan som gavs ut 1934. Alva och Gunnar Myrdal uttryckte oro för de vikande födelsetalen i Sverige under 30-talet, och varnade för att om det fortsatte på den inslagna vägen skulle det finnas dubbelt så många åldringar som individer i arbetsför ålder i slutet av 1970-talet. För att komma till bukt med utvecklingen föreslogs i boken ett antal, för den tiden radikala, social- och bostadspolitiska reformer.
Även om boken har beskyllts för att vara såväl alarmistisk som paternalistisk fick den stort genomslag i samhällsdebatten. Många av de föreslagna reformerna infördes under slutet av 30-talet och början av 40-talet, vilket i kombination med freden efter andra världskriget och en stark ekonomisk återhämtning resulterade i att födelsetalen steg kraftigt. Den stora generationen 40-talister som blev följden börjar nu passera 80-strecket, vilket har medfört att diskussionen om en stigande demografisk försörjningskvot återigen är högaktuell, inte minst ur ett kommunalt perspektiv.
På senare år har vikande födelsetal återigen fått mer uppmärksamhet. Under 2010-talet ökade antalet barn och unga i relativt snabb takt, och födelsetalen har varit relativt höga i Sverige i jämförelse med många andra länder i Europa. Även om nettomigrationen har varit den tydligt drivande faktorn i den höga befolkningstillväxten har även ett positivt födelseöverskott bidragit.
Men på senare tid har det hänt en del på den fronten. Det summerade fruktsamhetstalet har sjunkit under de senaste åren, vilket tillsammans med minskad nettomigration gjort att SCB reviderat ner sina prognoser vid ett par tillfällen. Så sent som 2019 pekade prognosen på att antalet barn och unga (0–19 år) skulle öka med närmare 90 000 individer under den kommande tioårsperioden. Den senaste prognosen, från april 2022, pekar i stället på en minskning med cirka 25 000 individer under samma tidsperiod. Det motsvarar alltså en nedrevidering med närmare 115 000 barn och unga.
I förra veckan kom ny statistik som visar att födelsetalen nu sjunker ytterligare – sammantaget var antalet födda i Sverige 2022 det lägsta på 17 år. Även om den totala befolkningsökningen blev något högre än prognosticerat så var antalet födda närmare 8 000 lägre än prognosticerat. Orsaken till det minskade antalet födda är att det summerade fruktsamhetstalet har minskat mer än förväntat och nu är ca 1,5 barn per kvinna. Se figur 1.
Figur 1. Antalet levande födda och summerad fruktsamhet1 i Sverige 1968–2022
Källa: SCB
Det finns emellertid stora skillnader mellan kommuner i hur födelsetalen utvecklats under 2022. I 75 kommuner ökade barnafödandet under 2022 i förhållande till 2021. Följaktligen minskade barnafödandet i 215 kommuner varav 22 kommuner uppvisade det lägsta antalet födda sedan tidsseriens start 1968.
Figur 2: Antal födda per kommun 2022 i jämförelse med tidigare år2.
Källa: SCB
Det är svårt att fullt ut veta vad de vikande födelsetalen beror på, och man ska inte dra för stora slutsatser av ett enskilt utfall. Men en trolig förklaring till utvecklingen är att vi generellt har en mer pessimistisk syn på framtiden.3 Efter ett par år präglade av coronapandemin, följt av krig i Europa och ekonomisk osäkerhet i form av hög inflation och stigande räntor ser hushållen alltmer dystert på framtiden.4 Den nedåtgående trenden i Sverige följer också utvecklingen i de nordiska länderna och i Europa i stort.
Vad innebär då denna utveckling för Sveriges kommuner och regioner?
Svaret på den frågan beror både på utgångsläget och tidsperspektivet för analysen. På kort sikt kan lägre födelsetal vara positivt för kommunsektorn då den demografiska försörjningskvoten inte ökar lika mycket som tidigare förväntat. Lägre tryck på förlossningsvården och förskolan medför en viss lättnad både ur ett ekonomiskt perspektiv och med avseende på kompetensförsörjningen. Enligt en rapport från Socialstyrelsen5 var det brist på barnmorskor i alla regioner under 2021.
I kommuner som idag har ett underskott på förskoleplatser kan lägre födelsetal också ge en tillfällig respit. I dessa kommuner kan behovet av utbyggnad av nya förskoleenheter och av att anställa fler förskollärare minska i förhållande till tidigare bedömningar. Detta kan ge en lättnad på investeringsbehovet och även vara positivt för kompetensförsörjningen.
Det blir samtidigt allt fler kommuner som redan idag börjar se ett överskott av förskoleplatser. I dessa kommuner kan utvecklingen i stället bli bekymmersam med fler tomma lokaler och därmed jämförelsevis höga lokalkostnader.
Oavsett utgångspunkt är det av särskild betydelse för kommunerna att följa utvecklingen för att kunna anpassa såväl investerings- som verksamhetsplaner till det rådande läget. Bygger investeringsplanerna på äldre befolkningsprognoser som nu reviderats ned finns risk för överinvesteringar och därmed onödigt höga kostnader. De senaste prognoserna indikerar att allt färre kommuner behöver investera för expansion, vilket även möjliggör en omprioritering av investeringsutgifterna mot reinvesteringar i befintliga fastigheter och infrastruktur, där behoven alltjämt är stora.
Ser vi på lite längre sikt är risken uppenbar att lägre födelsetal gör att vi får en skev befolkningsstruktur, då dagens unga är framtidens förvärvsarbetande. Vi är nu i ett läge där den summerade fruktsamheten är lägre än under 1930-talet, då makarna Myrdal skrev sin bok. Frågan är därför om vi på nytt kan prata om kris i befolkningsfrågan?
1 Beräknat antal barn som en kvinna får under sin reproduktionstid enligt aktuell fruktsamhet.
2 Mörkast nyans indikerar en ökning av antalet födda 2022 i förhållande till 2021. Ljusast nyans indikerar att det 2022 föddes färre barn än något tidigare år sedan 1968.
3 https://sverigesradio.se/artikel/forskaren-darfor-fods-farre-i-sverige-kan-bli-problem-pa-lang-sikt
4 https://www.konj.se/publikationer/konjunkturbarometern.html
5 Socialstyrelsens NPS-rapport 2022.
