En av Forsknings och Utbildnings (FoU) uppgifter är att minst en gång per år göra en prognos för utvecklingen av kommunsektorns låneskuld de kommande åren. Det är en uppgift som sedan används internt på Kommuninvest som en liten pusselbit i arbetet med att uppskatta företagets framtida kapital- och upplåningsbehov. Men det är också en uppgift som kan ge kommunsektorns kreditgivare en uppskattning om hur stor sektorns efterfrågan på finansiering kan komma att bli framöver.
Den danske atomfysikern Nils Bohr tillskrivs citatet ”Det är svårt göra prognoser, speciellt om framtiden”. Varje prognos, oavsett om det handlar om morgondagens väder, socialnämndens budgetutfall eller den ekonomiska utvecklingen i landet under nästa kalenderår är behäftad med ett visst mått av osäkerhet. När det gäller hur kommunsektorns låneskulder kommer att utvecklas de kommande åren är osäkerheten ovanligt stor för tillfället. Det är framförallt det svåra ekonomiska läget för landets kommuner, regioner och deras bolag och stora skillnader i ekonomiska bärkraft och investeringsbehov mellan olika delar av landet och olika verksamheter som gör prognosarbetet extra utmanande. Investeringar i nya bostäder och helt nya förskolor och skolor verkar falla tillbaka kraftigt medan behovet av ersättningsinvesteringar i bland annat vatten och avlopp och äldre verksamhetslokaler är växande. Samtidigt är sektorns resultat och kassaflöden svagare än på många år. Men likviditet ligger kvar på historiskt höga nivåer. Tiotusenkronorsfrågan är vilka av alla dessa parametrar som kommer att väga tyngst framöver. Prognosen från augusti 2023 landade i att skuldökningstakten för kommunsektorns som helhet förväntas vara relativt låg kommande åren, runt fyra procent per år. Den som önskar en mer noggrann genomgång av arbetet med låneskuldsprognosen rekommenderas avsnittet Låneskuldens utveckling i rapporten Den kommunala låneskulden 2023.
En av anledningarna till den historisk sett låga prognosen för de kommande årens skuldökningstakt var låneskuldens utveckling de senaste åren. Under pandemiåren 2020–2022 var kommunsektorns kassaflöden extremt starka och behovet av extern finansiering för nya investeringar var följaktligen lågt. Under 2022 och första halvan av 2023 sjönk skuldökningstakten i sektorn till rekordlåga nivåer. De blåa staplarna i Figur 1 visar den årliga tillväxttakten på kommunsektorns låneskuld månad för månad från januari 2021 till januari 2023. Under första kvartalet 2021 växte låneskulden med över sex procent på årsbasis för att sedan trenda nedåt under två års tid. I mars 2023 var låneskulden till och med marginellt lägre än vad den var 12 månader tidigare, vilket inte inträffat sedan mitten av 00-talet. Men sedan händer det något. Från mitten av 2023 ökar tillväxttakten igen och i skrivandet stund ökar skulden snabbare än vad den gjort på nästan tre år. De blå staplarna i slutet av tidsperioden är i paritet med staplarna i början. Det är både Kommuninvests utlåning och upplåningen via egna marknadsprogram som bidrar till den höga ökningstakten.
Figur 1: Skuldtillväxt på årsbasis jan 2021 till jan 2024
Om landets kommuner och regioner inte börjar amortera på sina lån under de kommande månaderna kommer tillväxttakten fortsätta att öka med upp emot sju, åtta eller kanske till och med nio procent. Det är dock för tidigt att dra slutsatsen att detta är ett bestående trendbrott och en återgång till den skuldutvecklingsnivå som rådde innan pandemin. Tio månader på året återstår och det är möjligt att de senaste månadernas skuldökning är temporär, men med det sagt finns det all anledning att återkomma i ämnet i framtida bloggar.
