I våra rapporter och blogginlägg brukar vi ibland lyfta fram att den genomsnittliga kapital- och räntebindningen för kommunsektorns låneskuld är relativt kort. För närvarande rör det sig om lite drygt 2,5 år för respektive nyckeltal. Huruvida någonting är kort eller långt ligger ju många gånger i betraktarens öga, så frågan som ibland ställs är utifrån vilka kriterier vi landar i denna uppfattning?
Bedömningen är i princip en samvägning av flera olika perspektiv:
- den historiska utvecklingen
- jämförelse med andra svenska låntagare
- fördelningen på kapital- och räntebindningen
- jämförelse med hur kommuner, regioner och delstater i andra länder lånar
- kommunsektorns motståndskraft mot en kraftig ränteuppgång
Nedan gör vi ett försök att reda ut hur vi tänker.
Historisk utveckling
Vi börjar i historiken. Statistiken bakåt i tiden är något bristfällig, men de uppgifter som finns indikerar att kommunsektorn lånade på längre löptider vid millenieskiftet än idag. En ökad efterfrågan på så kallade tillsvidarelån under 2000-talet förkortade framförallt kapitalbindningen på kommunsektorns lånestock, och det är först ett par år in på 2010-talet som kapitalbindningen börjar stiga igen för att under de senaste åren stabilisera sig i intervallet mellan 2,5 och 3,0 år.
Svenska marknaden
Svenska bolånekunder är kända för att föredra rörlig ränta för att finansiera sina bostäder. Utifrån uppgifter från Statistiska centralbyrån hade knappt hälften av den utestående lånestocken vid slutet av 2022 rörlig ränta. Den genomsnittliga räntebindningen uppgick vid samma tid till cirka 1,7 år, vilket är väsentligt kortare än genomsnittet i euroområdet. Den korta räntebindningstiden i kombination med hög skuldsättning hos hushållen och i delar av näringslivet, framförallt fastighetssektorn, har på senare tid lyfts fram som riskfaktorer i den svenska ekonomin.
Målet för Riksgälden, som sköter upplåningen till svenska staten, är att skulden ska ha en genomsnittlig löptid, i termer av duration, inom intervallet 3,5–6 år. Under 2022 låg durationen på cirka 5 år och räntebindningen var marginellt kortare.
Internationell utblick
I de allra flesta jämförbara länder lånar kommuner, regioner och delstater på löptider som är betydligt längre än vad som är fallet i Sverige, och preferensen för upplåning med fast ränta är högre. I USA, som är den i särklass största marknaden i världen för kommunala obligationer, ligger den genomsnittliga löptiden på emitterade obligationer på mellan 18-20 år. I Storbritannien har de flesta kommunala obligationer en löptid på 20-30 år. Även hos många av Kommuninvests systerorganisationer ser upp- och utlåningsmönstret annorlunda ut än i Sverige. Hos Agence France Locale¹ i Frankrike hade endast två procent av nyutlåningen under 2022 en löptid kortare än 10 år. Majoriteten av utlåningen sker till fast ränta. BNG Bank i Nederländerna hade en genomsnittlig löptid på sin upplåning under 2022 på 7,7 år för att bättre kunna matcha kundernas ökade efterfrågan på längre löptider.
Fördelningen
Ett genomsnitt säger en hel del men inte allt. Det är värt att lyfta fram att framförallt räntebindningen är tydligt snedfördelad både på aggregerad och disaggregerad nivå. Vid halvårsskiftet 2023 hade till exempel 37 procent av låneskulden en räntebindning kortare än ett år och det är en mindre volym derivat med lång löptid som drar upp genomsnittet. Vidare är medianvärdet för räntebindningen hos de enskilda låntagarna i kommunsektorn kortare än medelvärdet för sektorn som helhet. I detta fall är förklaringen att det är ett mindre antal större låntagare med relativt lång räntebindning som drar upp genomsnittet.
Motståndskraft
Skuldförvaltning handlar i grunden om att väga kostnad mot risk. Ränteuppgången som började i slutet av 2021 har slagit hårt mot många låntagare med hög skuldsättning i kombination med kort kapital- och räntebindning. Vissa privata fastighetsbolag har haft svårt med sin refinansiering och många hushåll betalar mer än tre gånger så mycket för sina bolån idag jämfört med för bara två år sedan. På tre kvartal, från 1 oktober 2022 till halvårsskiftet 2023, har genomsnittsräntan på låneskulden i kommunsektorn ökat med närmare en procentenhet. På årsbasis motsvarar denna ränteuppgång över 7 miljarder kronor i ökade räntekostnader. Våra analyser visar att ökade räntekostnader under 2023 och framåt kommer att slå hårt mot vissa låntagare i kommunsektorn, inte minst en del mindre kommunala bostadsföretag².
Andra kommunala aktörer, med lägre skuldsättning och goda marginaler, är inte alls lika räntekänsliga. Därför är det viktigt att utgå från sina egna ekonomiska förutsättningar i valet av skuldförvaltningsstrategi.
Slutsatser
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kapitalbindningen i svensk kommunsektor är längre idag än under och precis efter finanskrisen 2008/09, men kortare än vid millenieskiftet. Kommunala låntagare lånar i genomsnitt tre kvartal längre än bolånekunder för att finansiera sina investeringar, men nästan 2,5 år kortare än svenska staten och betydligt kortare än sina motparter i andra delar av västvärlden. Fördelningen på räntebindningen är skev. Det har resulterat i kraftigt stigande räntekostnader på mycket kort tid, vilket medfört ekonomiska utmaningar för en del låntagare.
Det finns flera olika orsaker till att svenska kommuner, liksom svenska hushåll, sticker ut med kort räntebindningstid i en internationell jämförelse. Det handlar sannolikt om både kulturella faktorer och regleringar. Exempelvis innebär reglerna för ränteskillnadsersättning att låntagaren i större utsträckning bär ränterisken i ett scenario där räntorna sjunker, viket skapar incitament mot att binda räntan.
Oavsett orsak är det tydligt att vi i Sverige tenderar att generellt välja kortare räntebindning, vilket både gäller hushåll och kommunala låntagare. Det är med bakgrund av detta som skrivningen relativt kort kapital- och räntebindning då och då förekommer i våra publikationer. Vad som sedan är en lämplig räntebindningstid måste varje låntagare själv avgöra, med utgångspunkt i sina egna ekonomiska förutsättningar.
¹ https://www.agence-france-locale.fr/en/afl-governance/
² https://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2023/06/Allmannyttan.pdf
