Alla sektorer i samhällsekonomin påverkas av den makroekonomiska situationen med hög inflation och stigande räntor. På vilket sätt och i hur stor utsträckning olika branscher påverkas varierar dock. Vi som följer kommunsektorn nära är väl förtrogna med att stigande pensionskostnaderna är den faktor som drabbar regionernas och kommunernas ekonomi allra mest, något som inte alltid är så lätt att förklara. En annan sektor som drabbats särskilt hårt är fastighetssektorn och inte minst bostadsbyggandet. Men hur illa är det egentligen? Och i på vilket sätt påverkar det samhällsekonomin och kommunsektorn?
I fredags publicerade SCB ny statistik över bostadsbyggandet för det tredje kvartalet 2023. Som väntat fortsatte den nedåtgående trenden och antalet påbörjade lägenheter i nyproduktion var ungefär 5000. Det är den lägsta kvartalssiffran på över 10 år och en nedgång med 60 procent i jämförelse med samma period föregående år. Det kan inte beskrivas som något annat än en tvärnit för bostadsbyggandet, vilket också illustreras i Figur 1.
Figur 1: Påbörjade lägenheter i nybyggda hus
Källa: SCB
Det finns flera orsaker bakom nedgången. Såväl materialkostnader som kapitalkostnader har stigit markant, samtidigt som hushållens köpkraft urholkats av sjunkande reallöner. Det är en bister cocktail som har gjort det i princip omöjligt för bostadsföretagen att få investeringskalkylerna att gå ihop. Nedgången i bostadsbyggandet får direkta effekter på samhällsekonomin i form av minskad tillväxt och ökad arbetslöshet. Häromdagen kom preliminära BNP-siffror från SCB som visar att investeringar i bostäder minskade med närmare 30 procent under det tredje kvartalet i jämförelse med motsvarande kvartal förra året. Under de senaste månaderna har det också rapporterats om allt fler varsel och konkurser inom byggbranschen. Det finns också indirekta effekter på den ekonomiska utvecklingen – exempelvis om arbetskraft inte kan ta befintliga jobb för att det saknas bostäder i närområdet. Det är något som inte minst blivit aktuellt i flera kommuner i norra Sverige i och med de stora industrisatsningarna. Antalet kommuner som bedömer att man har ett underskott på bostadsmarknaden har förvisso minskat under de senaste åren, men drygt 6 av 10 kommuner rapporterar fortsatt ett underskott på den lokala bostadsmarknaden¹.
Vilken är då kommunernas roll? Kommunerna har huvudansvaret för bostadsförsörjningen och planmonopol. Det är innebär att kommunerna som ansvarar för att ta fram riktlinjer och planera för bostadsförsörjningen². Det är ett centralt och viktigt uppdrag, och det finns sannolikt en del att vinna på att jobba med att effektivisera planprocesserna. Samtidigt är det svårt att se att det skulle ha en betydande effekt på bostadsbyggandet i dagens marknadsläge. De allra flesta kommuner äger också ett eller flera allmännyttiga bostadsföretag. Men även de allmännyttiga bostadsföretagen måste enligt lagstiftningen ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina investeringar. Det talar sannolikt för att de allmännyttiga bostadsbolagen också drar i handbromsen, om än kanske inte fullt ut lika hårt som de privata bostadsföretagen. Nedgången i bostadsbyggandet kan därmed få en markant effekt på kommunsektorns investeringar under kommande år, då ungefär en fjärdedel av kommunkoncernernas investeringar sker i de allmännyttiga bostadsföretagen.
Vi har idag en bostadsmarknad där det endast verkar vara möjligt att bygga bostäder i takt med behoven om vi har god konjunktur och låga räntor på samma gång. De flesta analytiker bedömer att det är en ekonomisk verklighet som vi inte kommer att komma tillbaka till under överskådlig tid. Min slutsats blir därför att det behöver tas ett större grepp om bostadspolitiken. Vilka åtgärder som är mest effektiva lämnar jag åt experter på området, och i slutänden är det politikens roll att göra dessa avvägningar. Men utan åtgärder har jag svårt att se att bostadsbyggandet skulle återhämta sig i närtid. Det skulle vara olyckligt för byggbranschen, men i förlängningen också för svensk ekonomin i stort och för kommunsektorn.
Avslutningsvis vill jag tacka för mig, då detta blir mitt sista blogginlägg. Det har varit ett nöje att få hålla i pennan, och jag vill passa på att tacka för fin respons. Välfärdsekvationen kommer självklart att finnas kvar, men med nya skribenter.
¹ https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/region-kommun/riket/
² https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/vad-sager-lagen/lagen-om-kommunernas-bostadsforsorjningsansvar/
