I oktober i år är det tio år sedan Northland stängde ned sin järnmalmsgruva i Pajala. I dag drivs dock verksamheten vidare, fast i ny regi. Tidskriften Dagens Arbete publicerade nyligen en mycket läsvärd artikel med den långa rubriken Omstart i gruvan: Vad kan Norrlands nya industri lära av Pajala? Det är en berättelse om hopp, förtvivlan och nytt hopp. Men det är också en berättelse om hur stora näringslivssatsningar påverkar ett samhälle. Företagsetableringar sker inte i vakuum utan i ett nära samspel med kommunen och det omgivande samhället. I dagens blogginlägg ska vi titta närmare på hur stora etableringar påverkar en kommun där Pajala, under åren 2011 till 2014, får utgöra fondväggen.
Offentliga investeringar och ökad skuldsättning
En större företagsetablering på en ort kräver ofta att kommunen går in och investerar i både ny infrastruktur och ökat bostadsbyggande. Det innebär i sin tur förhöjda investeringsvolymer under ett antal år och ofta även en ökad offentlig skuldsättning.
I Pajalas fall var investeringsnivån i kommunkoncernen 2011–2014 dubbel så hög jämfört med åren innan och efter, se Figur 1. Under samma tidsperiod ökade också kommunkoncernens skuldsättning från drygt 40 000 kr per invånare till närmare 60 000 kr (men är idag under 2012 års nivå), se Figur 2.
Figur 1: Investeringsvolym 2007–2016
Källa: SCB
Figur 2: Låneskuld 2007–2016
Källa: SCB
Minskad arbetslöshet och växande inpendling
Kombinationen av stora privata och offentliga investeringar skapar ofta något av en lokal högkonjunktur. Högtryck i byggbranschen, den nya arbetsgivarens behov av arbetskraft och en ökad efterfrågan på tjänster inom t.ex. hotell och restaurang och dagligvaruhandeln, gör sammantaget att arbetslösheten på orten faller tillbaka. Den stora privata arbetsgivaren drar även till sig arbetskraft från de omgivande kommunerna.
Pajala, som drabbades hårt av lågkonjunkturen i samband med finanskrisen 2008/09, såg arbetslösheten falla från 14 procent i början av 2011 ned till under 5 procent sommaren 2014, precis innan Northlands besked om att lägga ned gruvan kom, se Figur 3. Samtidigt fördubblades inpendlingen av arbetskraft till kommunen, se Figur 4.
Figur 3: Arbetslösheten per månad, 2008–2016
Källa: AMS
Figur 4: Antalet arbetspendlare till Pajala 2007–2016
Källa: SCB
Ökat bostadsbyggande
Det är oerhört viktigt för kommunen att företagsetableringen resulterar i en ökad inflyttning. Arbetspendling bidrar visserligen till ett ökat serviceutbud på orten, men det är inte där den stora vinsten för kommunen finns. Ökad inflyttning av invånare i arbetsför ålder innebär däremot högre skatteintäkter och ökade stadsbidrag. Det är på så sätt kommunen får avkastning på sina investeringar. I hur hög grad företagsetableringen resulterar i fler kommuninvånare är alltså den kanske viktigaste parametern i kommunens beräkning för att kunna räkna hem sin egeninsats.
Men ökad inflyttning kräver tillgängliga bostäder. Få kommuner har ett överskott på bostäder i dagsläget. I kommuner med en stabil eller minskande befolkning ligger bostadsbyggandet ofta på en låg nivå och det kan vara en utmaning att på kort tid få igång byggandet. Det är inte ovanligt att det är det kommunala bostadsbolaget som får ta ett stort ansvar för att se till att det produceras nya bostäder.
I Pajala färdigställdes det 78 bostäder under åren 2012 till 2015. Så många bostäder hade det inte byggts i kommunen sedan byggboomen i början av 1990-talet. Inflyttningen till kommunen under åren gruvan var öppen ökade också med cirka 50 procent jämfört med åren innan.
Figur 5: Antalet nybyggda bostäder 2007–2016
Källa: SCB
Exemplet med järnmalmsgruvan Pajala visar vilket genomslag en stor företagsetablering kan få på ett samhälle men också vilken utmaning det kan innebära för en kommun, även om satsningen blir lyckad. Företaget som etablerar sig i kommunen satsar på att verksamheten ska ge vinst framöver. Kommun satsar både på att företaget ska lyckas med sin etablering och att kommunen ska kunna locka till sig tillräcklig många nya invånare.
