I en tidigare blogg ställde vi oss frågan om befolkningsprognoserna håller, då coronapandemin medförde en kraftigt minskad befolkningstillväxt under 2020. Nu har SCB publicerat en ny befolkningsprognos som sätter ytterligare ljus på den frågan. Vår slutsats är tydlig: Om man inte tidigare sett över sin befolkningsprognos så bör man göra det nu.
Redan prognosen från 2020 innebar en nedrevidering av befolkningstillväxten i förhållande till föregående prognoser. Nu kan vi se att den uppdaterade prognosen från 2021 innebär att befolkningstillväxten förväntas minska ytterligare. I prognosen från 2020 förväntades befolkningen nå 11 miljoner redan 2029. Den uppdaterade prognosen pekar på att vi i stället får vänta till 2034 innan det inträffar. Se figur 1. Den nya prognosen innebär 250 000 färre invånare 2035 i jämförelse med föregående prognos. Det handlar alltså om en ordentlig förändring. Ungefär två tredjedelar av förändringen förklaras av ett minskat födelseöverskott och en tredjedel av minskad nettomigration.
Figur 1: Jämförelse av befolkningsprognoser, antal invånare
Källa: SCB
Befolkningsutvecklingen är som vi vet av yttersta vikt för kommunernas verksamhets- och investeringsplanering. Men lika viktigt ur en kommunal synvinkel är befolkningsstrukturen, då framförallt invånare i de äldre och yngre åldrarna i högre utsträckning efterfrågar välfärdstjänster än invånare i arbetsför ålder. För de yngre handlar det framförallt om förskola och skola och för de äldre om äldreomsorg och sjukvård.
Om vi tittar närmare på befolkningsframskrivningarna per ålderskategori framkommer att befolkningstillväxten förväntas minska i alla åldersgrupper. Den största nedrevideringen i förhållande till den föregående prognosen har dock skett i de yngre åldrarna. I den nya prognosen förväntas befolkningen i åldrarna 0–19 år minska med ca 24 000 invånare fram till och med 2035. Föregående prognos visade istället på en ökning med 137 000 invånare.
Figur 2. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper 2019-2035
Källa: SCB
Om man går ytterligare ett steg djupare så visar prognosen att minskningen i förhållande till föregående prognos är allra störst i åldrarna 5-9 år. Där förväntades antalet barn öka med närmare 14 000 invånare fram till 2035. Den nya prognosen pekar i stället på en minskning med drygt 41 000 barn under samma tidsperiod.
I en enkätundersökning som gjordes i samband med SKR:s ekonomirapport från 2019, och baserades på svar från ekonomichefer ute i kommunerna, gjordes bedömningen att ungefär 900 för- och grundskolor skulle byggas under åren 2019–2022. I och med nedrevideringarna av befolkningsprognosen i de yngre åldrarna är det naturligt att ställa sig frågan hur behovet av förskole- och skolplatser kommer att utvecklas framöver?
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att befolkningsprognoser innefattar antaganden som sin natur är osäkra. Svårast är att prognosticera just åldersgrupper som ännu inte är födda. I SCB:s prognos antas bland annat att kvinnor får sitt första barn vid en högre ålder och att de även får färre barn totalt sett, vilket påverkar födelseöverskottet. Vidare så finns det skäl att tro att förändringarna i befolkningsprognoserna kan komma att slå väldigt olika i olika typer av kommuner.
Med andra ord finns det all anledning för kommunerna att fortsätta att följa utvecklingen med noggrannhet och uppdatera de lokala befolkningsprognoserna då det kan ge stor påverkan på planeringen av såväl investeringar som verksamhet under kommande år.
Den 3 juni publicerar SCB befolkningsframskrivningar för regioner och kommuner.
Emelie Värja
Forskningschef
emelie.varja@kommuninvest.se
