Igår publicerade SKR vårens ekonomirapport. Detta var något av en högtidsdag för oss som är intresserade av kommunsektorns ekonomi och samhällsekonomin i stort.
Ekonomirapporten går på djupet med analyser av den makroekonomiska utvecklingen och kommunernas och regionernas ekonomiska utveckling. SKR:s prognosticerade gap mellan intäkter och kostnader, som förväntas uppstå till följd av växande demografiska behov, har blivit en snackis både ute i kommunerna och i regeringskansliet. Samtidigt har SKR beskyllts för att ropa på vargen då kommunsektorn, trots dessa förutsägelser, levererat relativt starka resultat under de senaste åren. Nu när kommunsektorn redovisat rekordresultat till följd av ökade statsbidrag och en dämpad kostnadsutveckling under pandemin är det svårt men viktigt att lyfta kommunsektorns långsiktiga utmaningar. De finns fortfarande kvar där under ytan.
Vad är det då vi tar med oss från ekonomirapporten, en bit in på 2021 då pandemin förväntas mattas av och vi är på väg att återgå till någon typ av normalitet? Och vad händer på lite längre sikt? Rapporten är en gedigen materia som är svår att sammanfatta i sin helhet i ett blogginlägg, men vi väljer att lyfta fyra övergripande punkter av särskilt intresse.
1. Urstark återhämtning
SKR gör bedömningen att samhällsekonomin kommer att återhämta sig under 2021, framförallt under andra halvåret. Efter att svensk BNP fallit med 2,8 procent under 2020 görs bedömningen att tillväxten landar på 3,3 procent för 2021. Arbetsmarknaden återhämtar sig långsammare och arbetslösheten ökar från 8,6 procent 2020 till 8,8 procent 2021.
Trots att SKR:s siffror är betydligt mer positiva än vid tidigare tillfällen under pandemin ligger prognoserna relativt lågt i förhållande till andra bedömare. Parallellt med ekonomirapporten publicerade Nordea sin rapport ekonomiska utsikter med rubriken ”Ohämmad tillväxt”. Nordea ser framför sig att svensk BNP ökar med 4,6 procent och att arbetslösheten minskar till 8,0 procent under 2021. Det är alltså en betydligt ljusare bild än den som SKR målar upp.
SKR gör, i likhet med andra, bedömningen att de svenska statsfinanserna står mycket starka trots en expansiv finanspolitik. Maastrichtskulden förväntas minska från 39,9 procent av BNP 2020 till 34,1 procent 2024. På så sätt är statens finanspolitiska handlingsutrymme fortsatt relativt stort.
2. Demografi
Som bekant är den demografiska utvecklingen en avgörande faktor för kommunernas verksamhets- och investeringsplanering. I slutet av april publicerade SCB en ny befolkningsprognos som innebär en kraftig nedrevidering i förhållande till föregående prognos, vilket vi uppmärksammat i ett tidigare blogginlägg. Framförallt innebär den nya prognosen att befolkningen i åldrarna 0–19 år förväntas minska under det innevarande decenniet, medan tidigare prognoser pekade på en betydande ökning. Då SKR låste kalkylerna för ekonomirapporten den 27 april fanns emellertid inte den nya prognosen tillgänglig och beräkningarna baseras därför på föregående prognos.
För utvecklingen av resultatet för kommunsektorn ger uppdateringen inte nödvändigtvis så stor effekt. Kostnaderna för förskola och skola blir sannolikt lägre än vad man tidigare trott då antalet barn unga minskar. Samtidigt avtar även befolkningstillväxten i arbetsför ålder, vilket medför att skatteintäkterna minskar. Det blir emellertid intressant att titta på uppdaterade kalkyler som fångar effekterna av revideringen i sin helhet.
3. Resultatutveckling
Som tidigare nämnt blev resultaten i kommunsektorns rekordstarkt under 2020, 55 miljarder kr. Även under 2021 ser resultatet för kommunerna ut att bli relativt starkt. Prognosen för regionerna är svagare och landar på 2 miljarder kr för 2021, vilket delvis beror på förändringar i pensionsberäkningarna. Under förutsättningen att kostnaderna ökar i takt med den demografiska utvecklingen saknas 20 miljarder kr 2024 om kommunsektorn som helhet ska nå ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag.
Det är med andra ord tydligt att kommunsektorn, trots rekordresultaten, behöver vara proaktiv och arbeta med effektiviseringsåtgärder för att gå denna utveckling till mötes.
4. Investeringar
Under de senaste åren har investeringarna ökat kraftigt i kommunsektorn, men under 2020 såg vi en dämpning av utvecklingen för såväl kommuner som regioner. På kommunsidan minskade investeringarna något under 2020, till 75 miljarder kr. Samtidigt svarade en majoritet av ekonomicheferna att investeringsutgifterna inte påverkats av pandemin.
På regionsidan föll investeringarna tillbaka relativt kraftigt under 2020. Detta är en effekt av en vikande genomförandegrad i förhållande till budget, i kombination med att ett större investeringsprojekt flyttades över till bolagsform. Nedgången i investeringstakten är således lägre på koncernnivå för regionerna. SKR gör bedömningen att investeringsutvecklingen i regionerna kommer att ta fart igen under 2021–2023. Men detta är inte givet. Att investera i ett sjukhus är en process som tar lång tid. Även om behoven ökar på grund av demografin kan såväl digitaliseringen som omställningen till mer nära vård minska investeringsbehovet.
Vart utvecklingen tar vägen framåt för investeringarna i kommunsektorn är mycket osäkert. Den nedjusterade befolkningsprognosen bidrar sannolikt till att dämpa investeringsbehoven. Samtidigt vet vi att mycket av den infrastruktur och de fastigheter som byggdes under 60- och 70-talen är i behov av upprustning. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är om urbaniseringen kommer att ta fart igen efter pandemin. Vi ska också komma ihåg att vi saknar siffror för investeringsutvecklingen i de kommunala företagen som står för en betydande del av kommunsektorns investeringar.
Flera andra intressanta ämnen tas upp i ekonomirapporten. Ett kapitel lyfter området nära vård och beskriver bland annat utvecklingen i Västra Götaland där de efter ett test i Skaraborgsområdet nu skalat upp arbetet med mobil vård till hela regionen.
Även det aktuella ämnet kring förstatligande av olika delar av välfärden berörs. Argumenten för förstatligande är tämligen svaga. Det görs en spaning mot vårt grannland i väst där utvärderingen av den nyligen genomförda reformen inte tyder på att den hittills genererat en effektivare styrning.
Jag gläds också lite extra åt att ekonomirapporten uppmärksammar frågan om att skatteskillnaderna kommunerna emellan kräver mer analys. Jag kan inte annat än instämma. Enkla lösningar som enhetlig kommunalskatt skulle nog behandla ett symptom snarare än grundorsaken. Detta kan bli en viktig fråga för den föreslagna nya utredningen kring hela utjämningssystemet.
Sammantaget kan ekonomirapporten rekommenderas som läsning för alla med ett samhällsekonomiskt intresse. I dagens läge, med fortsatt osäkerhet kring återhämtningen efter pandemin och uppdaterade befolkningsprognoser, blir det intressant att följa vad kommande kalkyler/rapporter har att bringa…
Emelie Värja
Forskningschef
emelie.varja@kommuninvest.se
